tobi

Det finns en scen ur ”Sopranos” som vägrar lämna mig.

Tony Soprano har legat på sjukhus för en skottskada och när han blir utskriven märker han att hans ledarskap börjat ifrågasättas. I scenen kommer han in på kontoret där alla hans underordnade sitter. Bland alla feta gamla gubbar finns även en ny förmåga, ett ungt muskelpaket som heter Perry Annunziata. Tony Soprano står i någon minut och tittar på församlingen, blicken växlar mellan den unge killens svällande biceps och gäddhängen hos Paulie, Silvio och de andra gubbarna. Man ser att något rör sig i huvudet, men inte vad.

Så går Tony Soprano fram till Annunziata, startar ett gräl och slår ner honom. Sen går han ut på toaletten och spyr blod. Efter det är det ingen i organisationen som ifrågasätter honom som ledare.

Det var två veckor sedan, men scenen var så stark att den gått i repris i skallen sedan dess. Och det bästa är att varje avsnitt är ju förbannat bra.

I gårdagens episod övergav Soprano-familjen sitt tidigare stamställe Nuovo Vesuvio för den nya krogen Da Giovanni´s. Många matscener. Jag tror att en stor del av maffia-filmernas popularitet ligger i att rollfigurerna äter så ofta. Mat är sexigt.

Återstår att se om någon av söndagens scener sätter sig lika hårt som den där för två veckor sedan.

ANNAT BRA PÅ SÖNDAGAR: ”Mäklarna” (SVT1, 20.00). Svinbra dialog, suveräna skådisar och underbart manus.