tobi

Stolta stad!

När jag spelar Torbjörn & Nykomlingarnas Linköpingshyllande låt "Astoria", med refrängen "jag leta´ på Astoria, på Burger King och Gloria, på Kikkobar och In More, på Mörners och på Make Up Store, in och ut på Platens, på Östgötateatern, jag leta´ som en galning längs med stadens alla gator" för folk möts jag oftast av samma reaktion.

- Visst var det en rolig text, men den kommer ju aldrig slå utanför Linköping.

Som vanligt vet inte folk vad dom pratar om. Lokalpatriotism och navelskådande är ju det hetaste inom svenskt popliv för tillfället.

Låtidén ovan är i princip snodd rakt av från Svensk Pops låt "Packad i Stockholm igen" från 2006, där sångaren berättar om hur han rumlar runt på krogar på Söder i Stockholm. En lysande partydänga, för övrigt.

Sångtexter om sin hemstad är långt ifrån något nytt. Uggla sjöng om Stockholm på 70-talet, Wilmer X guidade oss genom Malmö på 80-talet och på senare år har Håkan Hellström berättat om livet i Göteborg.

Några andra exempel är Wannadies och Lustans Lakejer som döpte skivor till "Skellefteå" respektive "Åkersberga". Och Eldkvarn har ju byggt hela sin karriär på att sjunga om hemstaden Norrköping.

De senaste åren har det smugit sig på en svensk rock-attityd av att gräva där man står när Thåström kallade sin skiva för "Skebokvarnsv 209" och Vapnet döpte alla låtarna på debutplattan efter gator i Östersund, men det är i år som lokalpatriotismen blommat ut fullständigt.

På sin nya singel "Ingenting" tar Kent med oss till Hagnesta Hill i Eskilstuna. Laksoos sångare berättar om både sin gamla och nya hemstad i låtarna "Norrköping" och Västerbron". Peter Jöbacks tar oss med på en vandring genom huvudstaden på sin singel "Stockholm i natt" och Sarah Dawn Finer gör detsamma på sin "Stockholm by morning". Lasse Winnerbäck sjunger om att han längtar tillbaka till Linköping på sitt nya album. Jens Lekman döper sin senaste platta till "Night falls over Kortedala". Torsson påstår sig vara det fjärde bästa bandet i Lund och Florence Valentin sjunger om pokerkvällar i Vårby Gård.

Att besjunga sin hemort blivit en trend är ingen tvekan om, frågan är vad det beror på? Kanske att det nära och personliga blir allt viktigare i en globaliserad värld, kanske för att man förstått att en text blir intressantare om den känns trovärdig och intim, kanske för att man med dagens teknik inte behöver flytta till en storstad för att slå igenom med sin musik? Vad vet jag?

Hur som helst är svenska popartister numera stolta över sitt ursprung. Och själv tar jag varje chans att berätta om hur förträfflig min hemort Grebo är.