På skiva: Juvelen

På skiva / Permalink / 1

Album

7/10

 

Juvelen: 1

Hybris

 

Jag vet att Juvelen skäms lite över att han tidigare har varit med i Kamera och Pineforest Crunch. Ok, de var kanske inte världshistoriens vassaste band med det kunde ha varit värre, han kunde ha varit medlem i...Milli Vanilli.

Men nu när Jonas Pettersson kallar sig Juvelen och kör solo behöver han absolut inte skämmas för det här är riktigt bra.

Jag började tvivla lite när det gick över ett år från den fantastiska EP:n "Hanna" utan att det kom något mer. Jag såg honom också uppträda på Hultsfredsfestivalen och göra en ganska slät figur. Ljudet var dåligt och det blev rätt tradigt att se en ensam kille stå och sjunga till förinspelad musik. Det kändes som att Juvelen skulle bli ett one-hit-wonder, men det visade sig att jag bara hade dåligt tålamod.

"Hanna" finns med här på debutalbumet och låter fortfarande rasande bra. Resten av skivan går i samma stil, Juvelen levererar elektronisk pop som svänger på skönt att hade det bara innehållit stråkar också hade vi kallat det disco.

Jag gillar den friska, klara ljudbilden med 80-talssynthar och huggande gitarrer. Och så har vi den omtalade falsettsången. Här vrider han ibland orden ur sig som vatten ur en disktrasa och slår nästan knut på sig i jakten på de tunna sångtonerna. Själv njuter jag.

Några svackor finns, men som helhet är det en stark debut som gör att fjolårets hype känns helt befogad.

Till top