tobi

Olle Ljungström

"Sju"

Warner

Den gamla Reeperbahnsångaren har helt plötsligt blivit svinhet efter några år av tystnad. Det är faktiskt hela sju år sedan senaste skivan. Men så, under de senaste månaderna, har det kommit en hyllningsskiva där andra artister tolkar hans låtar, en dokumentärfilm om hans liv och så ett sprillans nytt album.

Gamla vapendragaren Heinz Liljedahl är ersatt med nya producenten Torsten Larsson. Det har gjort ljudbilden mer avskalad, som på de två första soloplattorna men skramligare. Här finns inga maffiga epos som "Nåt för dom som väntar" och "En apa som liknar dig".

Den karaktäristiska veka rösten är dock intakt, liksom de sedvanligt oefterhärmliga texterna. Några slumpvis utvalda rader: "Jag är en tam anka med underkropp bar", "Svenskt kött är nästan alltid dött" och "Jag kan rimma på Lotta, jag har knu_ _at en råtta".

Ljungström kan vara landets ojämnaste artist, där det på varje guldkorn går en lång radda skitlåtar. "Sju" är nog hans jämnaste album, men jag saknar de riktiga topparna.

3/5