Den ofrivillige golfaren


Igår hamnade jag på Söderköpings golfbana och gjorde mitt livs första golfrunda. Det gick förvånansvärt bra.

Det var Nolltretton som hade lite sommarpartaj. Här ser vi Lina, vår ciceron för dagen.
Och sen blev det middag och raj raj i kanalhamnen i Sörping.

Nytt på DVD (Nolltretton, juni)

Snabba Cash

 

Det börjar riktigt lovande. Vi får följa huvudpersonen ”JW”, spelad av Joel Kinnaman, som pluggar på Handelshögskolan och drömmer om de stora pengarna och det ljuva livet. Han har lyckats nästla sig in i Stockholms överklass men egentligen är han pank och kör svarttaxi för att kunna festa på Stureplan. Han ljuger om sin norrländska bakgrund och lever ett stressigt dubbelliv där han hela tiden riskerar att avslöjas. Efter att ha blivit indragen i den undre världen öppnar sig en möjlighet att tjäna stora pengar, men de snabba cashen kanske inte var så snabba när allt kommer omkring.

Så långt är det en välspelad, spännande och lite annorlunda svensk thriller. Halvvägs in börjar dock skärpan försvinna, logiken börjar halta och det börjar bli svårt att hänga med i alla turer. Jag hade gärna sett mer av Stureplanslivet och JW: s kärleksaffär, men istället utvecklas filmen mot en ren actionfilm om en stor stöt där alla blåser alla, och då blir ”Snabba cash” mer av en dussinfilm. Fast ändå en bra svensk dussinfilm.

 

3/5
------------------------------------------------------------------------------------------

I love you Phillip Morris

 

I slutet av filmen erkänner huvudpersonen Steven Russell (Jim Carrey) att han inte vet vem han är och samma problem lider filmen som helhet av. Är det ytterligare en knäpp komedi där Carrey snubblar och gör grimascher? Är det ett romantiskt kärleksdrama? Eller är det, som det påstås, en sann berättelse om en bedragare och fängelserymling? Lite av varje och ingenting av det, om ni frågar mig.

Russell jobbar som polis och lever ett normalt familjeliv tills han kommer på att han är gay, och då blir han plötsligt supergay. Samtidigt börjar han svindla allt och alla och åker ut och in i finkan. Mest in faktiskt, för ut lyckas han ta sig på egen hand. Han blir kär i titelns Phillip Morris (Ewan McGregor), men inte hjälper det utan han fortsätter sitt ansvarslösa liv.

De knaskomiska bitarna är klart bäst och drar upp filmen till en tvåa, men tanken var ju att detta skulle vara något mer än bara en standardrulle med Carrey. Dessvärre funkar inte romantiken och de mer allvarliga scenerna alls, och som ren komedi är filmen bara halvdan.

 

 

2/5


Nytt datum för räkbåten


Eftersom vi var lite sena med att boka var det redan fullt på räkbåten på lördag. Nytt datum att sikta på är 30/7.
Hör av er om ni ska med, jag tänkte boka rätt snart.

På skiva: Christina Aguilera (Nolltretton, juni)

Christina Aguilera

”Bionic”

SONY

 

Sedan Christina Aguilera släppte plattan ”Back to basics” för fyra år sedan har hon fött barn och släppt en samling för att hålla intresset vid liv, men nu är hon tillbaka med ett fullmatat nytt album.

Visst, här får vi 18 supermoderna spår som säkert kommer att höras flitigt på dansgolv och ur radioapparater framöver. Det är effektiva poplåtar som är minutiöst producerade och både lekfulla och perfekta på en och samma gång. Oftast låter det riktigt imponerande. Lite svackor här och där, men oftast är det snygg radiopop vi får.

Däremot säger inte musiken något som helst om Christina Aguilera som artist. Vem är hon? Det känns som att låtarna lika gärna hade kunnat sjungas av Britney, Lady Gaga, Beyonce eller nästan vilken stor kvinnlig artist som helst. Fast Lady Gaga hade nog skippat alla stön och fåniga rader som ”give it to me…”.

Fast man kanske inte ska ha för höga krav på Aguilera artistiska ambitioner, genom åren har hon ju kämpat hårt för att framställa sig som en slags ”white trash-Britney”. Och hon blir dessvärre inte intressantare med denna skiva.

 

3/5

 


Lika som bär #83


Fredrik Wikingsson & Manuel Rubey

Krogkrönika (Nolltretton, juni)

Drinkar med smak av sommaren

 

Prova något nytt när du sitter på uteserveringarna den här sommaren. Med lite fantasi går det att skapa goda drinkar på de flesta svenska frukter och bär.

 

Varje säsong har sina drycker. På sommaren dricker vi gärna rosévin, paraplydrinkar, vitt vin och givetvis öl i mängder. Men varför vara så förutsägbar? Använd din uppfinningsrikedom och ta till vara på alla de goda smaker som finns i den svenska naturen.

 

Fläder

Fläder passar väldigt bra att blanda drinkar på. Varför inte prova en Fläder Martini? Frys koncentrerad flädersaft och tina tills den får en sorbéliknande konsistens. Häll fyra cl gin i ett cocktailglas och fyll på med några skedar av flädern.

 

Nypon

Varm spetsad nyponsoppa på vintern fungerar utmärkt. En drink med kall nyponsoppa är svårare att få till bra. Nyponsoppa ger en söt och mjuk smak men är något för trögflytande för att funka riktigt bra. En drink på 5 delar vodka, 2 delar Sprite och 3 delar nyponsoppa är ändå fullt drickbar.

 

Rönnbär

Den lettiska vodkan Kurland finns med rönnbärssmak (Rowanberry). Tag 4 cl Kurland Rönnbär och fyll på med tranbärsjuice och en stänk grenadin – klart! Fast kanske mer en höstdrink egentligen.

 

Rabarber

Sommardröm är en svalkande semesterdrink. Koka en rabarberstjälk med lite socker i fem minuter, häll av vattnet och låt svalna. Kör rabarbern, krossad is, sex jordgubbar, 2 cl tequila och 2 cl vaniljlikör i en mixer i 30 sekunder. Servera med sugrör.

 

Blåbär

Prova en Blueberry Mojito. Muddla färska blåbär, tre färska myntablad och en halv lime i ett rocksglas. Häll på 5 cl Smirnoff Blueberry Vodka och fyll upp med krossad is. Toppa med sodavatten och garnera med några blåbär.

 

Slånbär/tranbär/klarbär

Är ganska olika både till smak och skördetid men båda passar utmärkt att göra egen likör på. Till en liter bär går det åt en helflaska okryddat brännvin. Låt sprit och bär dra i tre veckor, sila och blanda med sockerlag. Per en liter osilad sprit gör du sockerlag på 2 dl vatten och 6 dl strösocker.

Hjortron

Hjortron är en personlig favoritsmak. Testa gärna denna enkla drink: häll upp 2-3 cl hjortronlikör i ett champagneglas, fyll upp med mousserande vin och garnera med ett färskt hjortron.

 


Veckans hår


Grebos största, bästa och snyggaste hår var på Rocklogen i år igen. Och ja, det finns en dansvideo i år också.
Här ligger till och med Uffe Grogg och Willy Dahlqvist i lä när det gäller svall.


På skiva: Teenage fanclub (Nolltretton, juni)

Teenage Fanclub

”Shadows”

Pema/Border

 

Klassiskt Glasgowband som definierat gitarrpopen – Ja

Fem år sedan senaste plattan – Ja

Grått, molnigt och regnigt – Nej

 

Growl och dubbeltramp – Nej

Inspirerade av Beach Boys, Big Star och The Byrds – Ja

Melodier av Guds nåde – Ja

 

Melankolisk tonårspop – Ja

Bryter sin välbekanta mall – Nej

Funnits 20 år och blir bara bättre – Ja

 

 

4/5


Midsommar i Grebo


Var ute i Grebo och firade midsommar och det blev i princip samma grej som förra året. Sill och potatis hos morsan och farsan, upp till ängen, grilla hos Phalén, sen var Martin och jag runt en sväng och sen slutade det hos Nina W på natten.

Årets Anna-foto


Jag brukar alltid ta en bild på Anna Wallin på ängen på midsommar. Hon brukar alltid se så snygg och somrig ut - och det gjorde hon i år också!

Midsommar i Grebo 2010


Trevlig midsommar!


Så var det midsommar igen. Nu drar jag ut till Grebo, käkar sill, dansar på ängen, grillar och sen...ja vem vet?
Trevlig midsommar allihopa!

Lehmans fredagsfräckis


En nunna ringer gynekologen, hon vill komma och bli undersökt för när hon kissar ramlar det ut frimärken! Gynekologen skrattar till och undrar om det är ett skämt...
-Jag är nunna, jag skämtar aldrig, svarar hon.
Hon får en tid för en undersökning och efter en stund förklarar doktorn att det inte är frimärken som ramlar ut.
Däremot är det en massa små lappar som det står Chiquita på!
  

Nytt på DVD (Nolltretton, juni)

Alice i Underlandet

 

Ska man göra film av psykedeliska drömsagan ”Alice i Underlandet” finns det knappast något bättre namn som regissör än Tim Burton. Ändå tycker jag inte att han lyckas så bra som man kunde förvänta sig. Kanske för att själva grundhistorien, som inte riktigt följer Lewis Carolls bok särskilt väl, känns oengagerad och tunn.

Under en stel överklassfest ramlar Alice (Mia Wasikowska) ner i ett kaninhål och hamnar i Underlandet. Där visar det sig att hon är utvald att strida mot en ond drake och besegra den Röda Drottningen. På vägen dit träffar hon en massa konstiga figurer och råkar ut för en rad märkliga händelser.

Filmen är gjord med en blandning av riktiga skådisar och en hel massa animation och är den sorts absurda färgexplosion man kan förvänta sig. Hantverket behärskar Burton onekligen, men han känns tillbakahållen och försiktig. Det hade gått att göra denna film till något bättre än bara den traditionella strid mellan ont och gott som allting slutar i. Och varför är det Johnny Depps bifigur Hattmakaren som syns på alla affischer istället för huvudpersonen Alice?

 

2/5
-------------------------------------------------------------------------------------

From Paris with love

 

Vilken idiotrulle! Jonathan Rhys Myers spelar en ung, amerikansk diplomat stationerad i Paris som plötsligt får en fullständig vettvilling på halsen. Det är hans nya partner Charlie Wax (John Travolta), som kommit till stan för att lösa ett problem, oklart vad. Egentligen får man aldrig någon förklaring alls om det farliga hotet, vem som ligger bakom och hur fanken det ska lösas förrän allt redan är klart. Då har den udda duon jagat, skjutit och sprängt det mesta och de flesta som kommit i deras väg.

Trots schackpartier, Pulp Fiction-kopplingar och fransk romantik är detta bland det mest hjärndöda jag sett. Luc Besson har skrivit manuset, vars hela idé verkar bestå av Travolta med rakad skalle och en massa pang-pang. En hel del tuffa actionscener finns med, men detta är ändå en meningslös bakfyllerulle som du glömt direkt när eftertexterna börjar rulla.

 

 

2/5


Dags för räkbåten!


Japp, nu ska vi ut och åka räkbåt på Roxen. Minns inte riktigt alla som var intresserade så ni som är på får höra av er så vi kan boka. 3/7 är datumet som gäller.

Svängiga sommarkvällar i Knäppingsborg


Har skrivit en grej till Knäppingsborg om deras spelningar i sommar.
Kan man läsa här om man vill: http://www.knappingsborg.se/index.php?id=153

På skiva: Stone Temple Pilots (Nolltretton, juni)

Stone Temple Pilots

”Stone Temple Pilots”

Warner

 

I början av 90-talet var San Diego-bandet Stone Temple Pilots ett av alternativrockens hetaste namn. Fast det är nog fler som kommer ihåg bandnamnet än vad de minns enskilda låtar. En radda hits levererade man dock, med ”Plush” och ”Sex Type Thing” från debutalbumet ”Core” som största stunder. Ofta buntades Stone Temple Pilots ihop med grungevågen men hade nog egentligen mer gemensamt med band som Lemonheads. Musiken var rätt poppig men tuffades till med vassa elgitarrer och detsamma kan sägas nu när bandet efter några tysta år gör comeback med sitt sjätte album.

Sångaren Scott Weiland har lämnat Velvet Revolver och är tillbaka i STP-sadeln och man går ut hårt direkt med en stor världsturné.

Musikaliskt tas lyssnaren med på en tidsresa tillbaka 20 år till den amerikanska alternativscenens kanske främsta glansperiod. Det handlar om snäll rock som står bredbent men lyckas undvika både mesigheten i kommersiell musik och det svårlyssnade aggressivitet som många upplever att hårdrocken erbjuder. Jag gillade Stone Temple Pilots när det begav sig, men frågan är hur roligt det är att höra samma sak 20 år senare? Sådär, tycker jag.

 

 

3/5


Hurra - sommaren är här!


Gud vad roligt att sommaren äntligen är här!

Baslägret 2012


Jag har en kompis som förmodligen ska göra ett försök på Mount Everest. Ja, och då är man ju tvungen att hänga med till baslägret. Om inte annat för att namnet är så hårt: Kala Patthar.

På skiva: Vince Neil

Vince Neil

Tattoos & Tequilas

Frontiers/BAM

 

Tuff titel. Mer rock´n´roll än tatueringar och tequila kan det väl knappast bli. Omslaget går inte heller av för hackor med en snygg bikinibrud som kommer upp ur en pool till den gamle Mötley Crue-sångaren som sitter och dricker tequila och spänner sina tatuerade armar. Wow, rock´n´roll-känslan är total, nu jävlar blir det åka av…

Nja…Vince Neils tredje soloskiva har svårt att sparka igång festen. Kanske för att det snart visar sig att det till största delen är en coverskiva. Det är bara det inledande titelspåret och ”Another bad day” som är egna låtar, resten består av brötig elgitarrrock av traditionellt snitt där Vince tolkar låtar från sin uppväxt på 70-talet. Det är Sweet, Cheap Trick och Aerosmith men även Elton John, Creedence Clearwater Revival och Elvis Presley. Man kan faktiskt ge Vince en eloge för att i de flesta fall inte välja uttjatade låtar men han kunde gott ansträngt sig lite och lagt ner mer själ i musiken, nu känns det bara som en reklamkampanj för hans tequila.

 

2/5


Nu vänder det...


Idag är det sommarsolstånd, vilket betyder att vi går mot mörkare tider igen.
Tänkte bara tala om det...

Musikkrönika (Nolltretton, maj)


Raka spåret till framgång

 

Bland rockjournalister är det legio att gilla skäggband och jag är gruvligt trött på det. Heter de inte The Magic Numbers, Bon Iver och Wilco så heter de Band of Horses, Midlake, Local Natives eller Fleet Foxes. Gemensamt för banden är att de är mer eller mindre skäggiga, klär sig som granngubben hemma på gatan, spelar tråkig rockmusik (ofta med folkinslag) och förr eller senare får ett åttasidorsreportage i Sonic.

 

Jag vet inte när det började. Var det med ZZ Top där två av medlemmarna har bautaskägg och den tredje heter Beard i efternamn? Var det med svenska spelmanstrion Skäggmanslaget på 70-talet? Eller kan det vara så enkelt att den svenska popjournalistkårens fäbless för ansiktsbehåring går hand i hand med deras barndoms musik och således kan härledas tillbaka till ABBA?

 

Själv föredrar jag mina rockartister slätrakade. Skulle Magnus Uggla kunna vara samma retsticka med en ordentlig skäggman? Knappast, då skulle han uppfattas som den 56-åriga farbror han egentligen är istället för den evigt unga rebell han lyckats framstå som ända sedan 70-talet. Och jag är övertygad om att Per Gessles ”staying power”, det vill säga att han lyckas vara ständigt aktuell, beror på att han aldrig har haft skägg. Se bara på hur det gick för Beatles, de odlade skägg och sen splittrades gruppen.

 

Jag minns ett intressant kvällstidningsreportage för ungefär tio år sedan där man beskrev livskurvan för de då så populära pojkbanden (Take That, Boyzone, Backstreet Boys, Westlife med flera). Man kunde konstatera att bandens utveckling alltid följde samma mönster, från starten där de handplockades av någon musikproducent med dollartecken för ögonen via skivframgångar och skrikande fans till det oundvikliga slutet då de splittrades. Splittringen föregicks i samtliga fall av en och samma händelse – att bandmedlemmarna började skaffa sig diverse ansiktsbehåring.

Fansen – tonårstjejerna – kunde stå ut med mycket. Bandmedlemmarna kunde skaffa sig flickvänner, göra dumma uttalanden, sluta producera hits eller till och med hoppa av bandet, det var inga problem, de var fortfarande lika älskade. Men när de skaffade sig skägg – där gick gränsen.

 

Man ser det överallt. När Lars Winnerbäck skaffade skägg ändrades hans fanskara från att ha varit 16-åriga tjejer till att bli deras mammor.

För ett år sedan var Adam Tensta hetast i Sverige. Idag har han skägg och är snudd på bortglömd.

Ola Salo var däremot smart nog att ta paus med The Ark medan han odlade ett jätteskägg och var med i musikalen Jesus Christ Superstar. Nu är bandet tillbaka med en slätrakad Salo och kan fortsätta som om ingenting hänt.

 

Nej, skägg och rockmusik är ingen bra kombination. Den enda rockartist som passar i skägg är väl Thåström, men han passar å andra sidan i allt…

 


Ny singel med Guldgossen


Så här skriver Ludde:

Hej!

Idag släpptes min nya singel "Du har väl aldrig trott på Gud?" med hjälp av Warner Music Sweden. Jag skulle bli jätteglad om ni ville lyssna på den eller köpa den och köper alla medlemmar i den här gruppen låten denna vecka så kan den kanske ta sig in på Digilistan över mest nedladdade låtar! Jag som har gett bort alla skivor gratis genom åren till alla som vill ha önskar nu att om ni tyckte att dom skivorna var värda 12 ynka kr så får ni gärna lägga dom på den här nya singeln, för det är vad den kostar. Endast 12 kr.
Den finns endast att köpa på internet i digitalt format och säljs alltså i digitala affärer så som itunes, bengans.se mfl.

hoppas ni gillar låten för det gör jag väldigt mycket!

mer info om vad som händer i framtiden kommer inom kort men jag kan redan nu berätta att en fågel viskade i mitt öra något om att en musikvideo redan är inspelad och håller på att klippas ihop!

ha det fint/Ludvig!!

skickar med lite länkar där man kan köpa låten!

http://downloads.cdon.com/index.phtml?page=product&trackid=84792797

http://digital.bengans.se/Magellan/search.do;jsessionid=5nhZ4RkKtGjhC0jiVnZX3Q**.node2

http://itunes.apple.com/se/album/id376847218?i=376847230

Superlördag


Kolla vad ilsken Kalle Kräks ser ut. Och vet ni varför? Jo, för att "Solkräm" inte var med på årets festivalband, som för övrigt var det mest könsrockstäta någonsin.

Efter releasepartyt laddade vi upp lite för dagens andra stora händelse...

...Rocklogen!

På skiva: Lady Antebellum (Nolltretton, maj)

Lady Antebellum

”Need you now”

EMI

 

Denna trio, bestående av Charles Kelley, Hillary Scott och Dave Haywood, bildades 2006 I Nashville och har sedan den självbetitlade debuten 2008 satt full fart mot toppen och blivit otroligt populär I sitt hemland. Man har vunnit en Grammy och toppat albumlistan.

Jag som hört både Jill Johnsson och Fame till leda är dock mindre imponerad. För det är där nånstans som Lady Antebellum befinner sig, i gränslandet mellan populärcountry, schlager och pingstkyrkopop.  Kopplingen till Nashville kan anas genom den countrytouch som Hillary Scott har på rösten, men musikaliskt ligger man närmare präktig vuxenpop än radiocountry som Dixie Chicks. Och det låter riktigt tråkigt. Moget, välproducerat och traditionellt kan vara positiva adjektiv men Lady Antebellum använder sig av orden i sin värsta musikaliska betydelse. Det låter dock lite mer spännande när Hillary Scott sjunger än när hennes kollega Charles Kelley greppar micken och förvandlar allt till bredbent standardrock.

 

1/5


Releasepartyt 2010


Grattis Vickan & Danne!

En sån här dag måste man ju givetvis hylla hovet och det gör man lämpligast med det klassiska punkbandet Kriminella Gitarrer

På skiva: Camela Leierth (Nolltretton, maj)

Camela Leierth

”Time heals nothing”

Universal

 

För mig har Camela Leierth alltid varit en stjärna. Men ska man vara ärlig har hennes karisma varit större än vad hon faktiskt åstadkommit för att förtjäna den. Innan hon hade fyllt 20 hade hon hängt med Michael Hutchence, spelat blockflöjt med Di Leva, körat bakom Stakka Bo och jobbat som fotomodell. Sen sjöng hon i bandet Dead Starlet och Eclectic Bob, men det enda värt att minnas av det var egentligen låten "The waltz (and she died)" med sin snygga video.

Efter några tysta år har det åter börjat röra på sig för Camela. Hon medverkade på Kents förra skiva och agerade förband på deras senaste turné, och nu kommer efter ett par tidigare havererade albumprojekt äntligen en skiva under eget namn. Det låter bra och handlar om melankolisk pop med akustisk touch som växlar mellan försiktiga gitarrsånger och mer pampiga fullarrangemang. Bäst är nog den annorlunda ”Sugar devil” där Camela rör sig i stompigt Amanda Jensen-land. Men det känns fortfarande som att Camela Leierth har tio gånger mer i sig än vad hon hittills visat.

 

3/5


Festivalbandet klart!


Sådär, då var årets festivalband klart.
Releasepartyt sker klockan 14 imorgon lördag nere vid Grebosjön.

Ja, se där kommer en streak

Den berömda streakaren i Hägerstad. På nåt sätt känns det inte som en slump att det är just i Hägerstad det händer...

Lehmans fredagsfräckis


Det var tre killar som var ute i skogen och tältade. En morgon när de vaknade sa den ena killen:

- Jag drömde en så jädra go dröm i natt, jag drömde att en skit snygg brud runkade av mig helvilt.

- Konstigt, sa den andra killen, jag drömde exakt samma sak.
Då sa killen som hade legat i mitten:

- Det drömde inte jag, jag drömde att jag var ute och åkte Vasaloppet!!!
  

Jobba på SGG?


Går du omkring och tänker: man kanske skulle vara med och hjälpa till med Sköna Gröna Grebo?
I så fall är det bara att gå ner till Greboaffären och fylla i en lista som finns där, eller mejla till skonagronagrebo@hotmail.com och berätta när och hur mycket du vill jobba. Vi behöver hjälp hela veckan före, under hela festivaldagen 28/8 och under några dagar efter. Det kan handla om att stå i entrén, städa, bygga scen, sätta upp staket, stå i försäljningen mm.

Konsertsommaren #5


Jag har ju redan nämnt Askens spelningar, men det händer ju mer än så i Knäppingsborg i sommar. Här är hela programmet:

23/6 Patricia & her Heartbeats, Marknadstorget

30/6 Zebastian Swartz, Marknadstorget

7/7 Niels Nielsen DC, Marknadstorget

14/7 Duoluna – Helena & Patrik Selsfors, Marknadstorget

15/7 Docenterna, Restaurangtorget

21/7 Michael Cedlind, Marknadstorget

22/7 Jonathan Johansson, Restaurangtorget

28/7 Dr Fakenroth & Jazzcooking, Marknadstorget

29/7 Dag Vag, Restaurangtorget

4/8 Pixie & Kerstin, Marknadstorget

10/8 Musik på Går´n, Dixie Cats och Nisse Sandström, Restaurangtorget

11/8 N.E.J – Nyström, Eriksson & Jonsson, Marknadstorget

12/8 Musik på Går´n, Rytmus trio med Malin Ekstrand samt Crescendo Orchestra, Restaurangtorget

16/8 Östergötlands musikdagar med Svante Thuresson & Östgötabandet, Restaurangtorget

18/8 Lana Brunell & Lotta Källström, Marknadstorget

18/8 Skådebanans konstprojekt, Innergården

19/8 Peter Lundblad, Restaurangtorget

20/8 Jazz från Grannsta´n, Restaurangtorget

21/8 Cyndee Peters, Restaurangtorget

15/9 Prima med Anders Linder, Crescendo

22/9 Nils Jansson Quartet, Crescendo

25/9 Kulturnatten, hela kvarteret
-----------------------------------------------------
Jag funderar på att se Lana & Lotta och kanske Peter Lundblad.
Ni som fortfarande inte vet vad Knäppingsborg i Norrköping är kan kolla här (fast dom har byggt om lite sen dessa gjordes):
http://www.knappingsborg.se/pano/pano1.html
http://www.knappingsborg.se/pano/pano2.html
http://www.knappingsborg.se/pano/pano3.html


På skiva: Toni Braxton (Nolltretton, maj)

Toni Braxton

”Pulse”

Warner

 

Toni Braxton fick en flygande start när hon skivdebuterade 1993 med en platta där sju av tolv låtar blev framgångsrika singlar. Tre år senare kom uppföljaren ”Secrets” med dunderhiten ”Un-break my heart” som förmodligen är den låt som de flesta svenskar förknippar med den amerikanska sångerskan.

Under 00-talet har det gått trögare. Hennes senaste album, ”Libra”, kom för fem år sedan och gjorde inget större väsen av sig. Efter det har hon sjungit signaturlåten till fotbolls-VM i Tyskland 2006, kört en egen Las Vegas-show, deltagit i amerikanska ”Let´s dance” och nu satsar hon alltså på en storstilad comeback på nytt skivbolag.

Som många andra R&B-sångerskor sjunger hon oklanderligt, men musiken är för polerad och opersonlig. Det är lite för rosafluffigt, lite för sötsliskigt och lite för bomullsinlindat producerat för att man ska bry sig. Hon har jobbat med en mängd väletablerade namn och de skapar anonyma mjuksoullåtar som kommer att svischa förbi i radioapparaterna utan att sätta några djupare spår.

Jag har svårt att sätta fingret på något som skiljer Toni Braxton från andra liknande sångerskor i genren. Varför ska man lyssna på just Toni Braxton, vad är det hon har att berätta?

 

2/5


Recension av "En förlorad värld"


Råkade hitta en recension från i höstas av "En förlorad värld" på Synth.nu
Dom skrev:

Bête Noire – En förlorad värld
I Johan Kindes bok ”En sorts extas” förkommer ett semibiografiskt band vid namn Bête Noire och det är (förmodligen) därifrån detta band fått sitt namn, även om de inte erkänner det. Musiken är klart influerad av Lustans Lakejer, särskilt de ”dekadenta” texterna, som dock har lite ”eftertankens kranka blekhet” över sig. Man kan också höra influens av Kent och Depeche Mode, etc, men ljudbilden är helt elektronisk. Öppningslåten ”Fåfängans Pris” är i mina öron en riktig dunderhit, med en underbar drivande melodi och en grym, kraftfull rytm. De övriga tre spåren är verkligen inte så dumma de heller. Produktionen är proffsig. Jag rekommenderar ett besök på deras webbsida, där denna skiva kan beställas. Gör det.
Publicerad: 2009-11-16
Författare: Johan Wejedal

Du hittar recensionen här:http://www.synth.nu/artikel_visa.php?aid=475

Och du hittar Bête Noires hemsida här:http://www.betenoire.se/

Lika som bär #82


Pernilla Andersson & Christine Meltzer

Nytt på DVD (Nolltretton, maj)

Göta Kanal 3

– Kanalkungens hemlighet

 

Behovet av buskis inom svensk film verkar aldrig sina, det vittnar Göta Kanalfilmerna och det faktum att en ny Åsa-Nisserulle är på gång om. Eller buskis förresten, detta är en renodlad barnfilm, regisserad av mannen bakom tre ”Lilla Jönssonligan”-filmer.

Där originalet från 1981 var en komedi i toppklass med häftiga actionscener, roligt persongalleri, klassiska repliker och ett manus som höll har de två uppföljarna varit fullständiga bottennapp utan tanke eller grundläggande känsla för hur man gör film.

Jag kommer inte på något bra att säga om denna film. Allt från manus till dialog och skådespelarinsatser är genomgående uselt. Det nystas i en mängd trådar (italienska maffian, kronofogdens spelberoende, dottern Petras killes ruckel till kanalkrog, brats, motorcykelgäng, Baltzar von Platens spöke) men inget får ett sammanhang eller förklaring. På ytan handlar det om en skattjakt längs kanalen, på insidan handlar det om totalt hjärnsläpp.

Nu är det definitivt dags att dra ur proppen ur denna filmserie.

 

1/5
--------------------------------------------------------------------------

What doesn´t kill you

 

Ethan Hawke och Mark Ruffalo spelar barndomskompisarna Paulie och Brian som försörjt sig som smågangsters sedan de var unga. De väntar på det stora klippet som aldrig kommer, istället hamnar de i fängelse. Brian som har fru (Amanda Peet) och barn kommer ut med en vilja att skärpa sig och ställa saker och ting rätt, medan Paulie är inne på att börja råna värdetransporter.

För att vara en gangsterfilm om uppgång och fall är denna rulle nedtonad och verklighetstrogen. Istället för en massa actionscener och gangsterromantik får man följa vardagen för två misslyckade och tvivlande killar som har svårt att få livet att gå ihop med försörjning, relationer och sitt destruktiva leverne.

Det är en kan-ha-eller-mista-film som inte är märkvärdig på något sätt, men det jordnära berättandet och den anspråkslösa tonen känns trevlig och gör att man har överseende med en del brister. Och Ethan Hawke är alltid en fröjd att se.

 

3/5


Releaseparty för festivalbandet


Trodde ni att jag hade glömt bort årets festivalband? Icke sa Nicke. Det kommer att bli releaseparty nu på lördag den 19:e - innan Rocklogen.
Klockan 14 smäller det, men inte i Kristna Studentbacken vid Stångån som det brukar utan i år kommer releasepartyt att hållas nere vid Grebosjön. Vi ses där lördag kl 14!

Konsertsommaren #4


Det är kanske inget man behöver skriva upp i almanackan med det anordnas ju lite spelningar i Trädgårdsföreningen i Linkan i sommar igen. Datumen är dessa:
22/7 Zebastian Swartz, SAMS, OldTown
29/7 Sylvain and Jon, Lovisa Negga (med flera)
5/8 Edith Strindberg Trio, Firstnighter, Ars Moriende
12/8 Time Laughter, Al-Bin (med flera)

Tisdag i Norrköping

Idag är jag i Norrköping och jobbar igen.
Här tror man att TBA är ett bandnamn.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping...

Konsertsommaren #3


Knickedicks gårdsfester på Knäppingens bakgård i Norrköping är ju också en sån där måste-grej i sommar igen.
Programmet ser ut som följer:
28/7 Sigge Hills Jukebox med Ebbot Lundberg + hemlig gäst
7/8 Deportees
21/8 Markus Krunegård
27/8 Artist ej klar

Deportees är svinbra och Krunegård var ett tag sen jag såg men det lutar mest åt Sigge Hill om jag bara får välja en.

Veckans Myspace-tips: Rövbajs


Måste tipsa om mitt nya favoritband: Rövbajs från Växjö.
Det är inget nytt band utan har funnits i 20 år, men de minskar saknaden efter Onkel Kånkel. Lyssna exempelvis på den episka dunderhiten "Munnen är fullå". Vilken refräng!!!
http://www.myspace.com/rvbajs

På skiva: Johnossi (Nolltretton, maj)

Johnossi

”Mavericks”

Universal

 

Hetaste svenska rockbandet just nu? Ja, Johnossi är definitivt med där uppe och slåss om titeln. Duon, bestående av gitarristen John Engelbert och trummisen Oskar ”Ossi” Bonde har hyllats för sina liveframträdanden, legat etta på Trackslistan fem veckor på raken, börjat göra sig ett namn i Tyskland och förärats titeln Årets grupp på fjolårets P3 Guld-gala. Nu släpper man tredje plattan sedan starten 2004 och inget tyder på att intresset skulle avta, snarare tvärtom.

Att kännas fräscha i en så sliten genre som rocken är kräver något extra och jag tycker Johnossi delvis hittar en del nya grepp. Man tar rockens skränighet, indiepopens melodisinne och adderar lite blueskänsla och en egen ton. Bra sång, starka låtar och ett snyggt sound – Stockholmsbandet har det mesta. ”Mavericks” är tio spår med riviga gitarrer som kommer att göra sig utmärkt live, redan på skiva finns det en lekfullhet och livekänsla som får musiken att vibrera, andas och kännas som ett levande väsen. Riktigt snyggt jobbat.

 

4/5


Lördag i Grebo


I går var det full fart i Grebo. Först på dan var det Lanthandelns dag vid affären och jag spelade med 6.08. Sen på kvällen var det lite smyginvigning av Dentusgrottan och då spelade 6.08 igen (plus lite andra). Vilken A-pub Grebo har fått!

Lika som bär #81


Vårdguiden & Hemglass

Dragon´s Breath...mmmmm....


När jag var vid kusten förra helgen så provade vi min Dragon´s Breath som jag köpte i Hunter Valley (Australien) i vintras. Det måste vara världens godaste snaps och smakar chili och gräddkola. SÅ JÄVLA GÖÖÖÖÖTTTTTT!!!
Är det nån som ska till Sydney/Newcastle-trakten snart? Köp hem ett par flarror till mig i så fall!
Vingårdens hemsida: http://www.goldengrape.com.au/

Bête Noire spelar på Kalasmottagningen


Den 7/9 kommer 6000 nyanlända studenter till Kalasmottagningen i Cloetta Center. Teddybears är det stora dragplåstret men det är även klart att Bête Noire ska lira.

Hemsida: http://www.kalas.liu.se/

På skiva: Million Stylez (Nolltretton, maj)

Million Stylez

”Everyday”

Universal

 

När hip hopare tröttnar på att rappa över förinspelade beat är en vanlig och naturlig utveckling att söka sig mot reagge och dancehall, att börja sjunga, använda riktiga instrument och fokusera på svänget. Det är vad Sollentunauppvuxna Million Stylez (Kenshin Iryo) också har gjort och det har gått bra. 2006 kom det stora genombrottet med låten ”Miss Fatty” som plötsligt började spelas på dansgolv runt om vårt klot. Året efter kom albumet ”From a far” och sen har det rullat på.

På nya plattan har han kallat in bland annat Gentleman för att upprepa succén och även om Million Stylez säger: ”jag vill inte begränsa mig musikaliskt eftersom jag fortfarande rappar mycket och kan göra grimes, drum'n'bass och house” så är det reggae och dancehall som gäller, även om man även kan höra lite arabiska tongångar och faktiskt även lite radiopop. Och det svänger mestadels friskt om musiken, fast han borde kanske ha skippat några spår. Hade han bantat albumet från 15 till elva eller tolv spår hade det blivit tajtare och hållit uppe energin bättre.

 

 

3/5


Konsertsommaren #2


En av mina favoritkrogar (det finns många) i Norrköping är Asken. Här satsas det på klass och det gäller även den sommarunderhållning de drar igång i juli. Inte nog med att maten är god, området är trevligt och det är bra band som spelar - musiken är dessutom gratis!
Programmet ser ut som följer:
15/7 Docenterna
22/7 Jonathan Johansson
29/7 Dag Vag

Minst en av dessa måste man ju gå på och JJ är det som lockar mest.

En kryddig rackare


Har planer på att ta upp korveriet igen och sälja en ny korv som heter Tobbes Spicekorv.
Kryddad med ash-ört. Vad tror ni om det?

Lehmans fredagsfräckis


"En av pigorna var lite småtänd och ville testa vad drängarna på gården gick för. Hon lurade in den ena i sängkammarn, men hon tyckte han var urkass som älskare och skickade ut honom ganska snabbt. Nästa dräng var inte heller svår att få ner i sänghalmen. Även han var under all kritik när det gällde att pippa. Han skickades ut lika snabbt. Drängarna blev sura och ville djävlas med pigan så dom skickade in hästen till henne.

Dagen efter frågade pigans väninna hur natten med drängarna hade varit?
Pigan svarade:
- Äsch! Dom där jävla drönarna var skit båda två. Men du, den där killen med mockajacka...
....vicken' jävla kille!"


Pinsamt Johan Sievers


För några veckor sedan skrev Correns Johan Sievers en fruktansvärt okunnig och usel krönika där han menade att Linköpingsbor och Norrköpingsbor blänger på varandra och har samarbetssvårigheter. Han gav inga exempel på dessa samarbetssvårigheter eller vad han skulle vilja se för konkreta samarbeten, däremot menade han att i Mälardalen, där var det minsann skillnad. Vad de gjorde som var så bra där gav han heller inga exempel på.

Jag skickade ett mejl till honom och gav en massa exempel på lyckade samarbeten mellan Norrköping och Linköping:
*Universitetet
*Gemensamt marknadsbolag för städerna
*Samgåendet mellan ÖC och NT
*Elitklubbarna (samarbete mellan LHC, Dolphins, IFK och LFC)
*Nolltretton/Nollelva
*Rockkarusellen
*Östsam
med mera, med mera...

Han svarade att han vägrade diskutera med mig eftersom jag inte höll med honom...

Och i gårdagens Corren hade han plötsligt gjort en tvärvändning. Han skrev ett stort reportage om de båda kommunernas gemensamma översiktsplan där han hyllade samarbetet. Rubriken var, som ni ser: Lkpg ♥ Nkpg = sant.

Vad säger man? Större fjant än Johan Sievers får man leta efter!

Klart för Hultsfred No.21


"Hej Tobias Pettersson

Din ansökan om ackreditering till Hultsfred X har beviljats. och du är välkommen till årets festival.

Du har beviljats Ackrediterad Fri."



Linköpingsposten har koll


Så här skrev Linköpingsposten igår. Uffe Jenderborn och hans personal har koll.

Bête Noire lirar på P4 Live i Konserthuset

Tycker ni att uppträdandet är lite konstigt så beror det alltså på att det är radioinspelning och detta är en omtagning av "Förbjudet".

Onsdag i Norrköping

Idag är jag i Norrköping och jobbar igen.
Här finns det bara en enda uteservering med söderläge.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping...

Konsertsommaren #1


Det är för mycket konserter på sommaren som man måste gå på. Som om det inte räckte med Sköna Gröna Grebo, Forever Young, Hultsfred, Västervik och vad det nu är mer jag har bokat in så har Göta Kanal Rock startat i år.
Den 1/8 kommer Pernilla Andersson, Per Persson, Uno Svenningsson, Irma Schultz och Sulo till Borensberg och det måste man ju gå på.

Bajsmannen


Intervjuade Bozo på Hultsfredsfestivalen häromdagen. Passade på att fråga om Patrik "Onkel" Andersson alias Bajsmannen eftersom jag inte sett honom på Hultan eller andra festivaler på några år.
Bozo sa: "Han är död, han tog livet av sig för några år sedan".
Jag var lite skeptisk till det svaret och började luska runt lite. Och som man kan se på bland annat dessa bilder levde han i alla fall i augusti 2008. Och kollar man runt lite på nätet verkar det som att han verkar leva som vanligt på Hisingen. Så vad ska man tro? Nån som har nån mer info?



Tisdag i Norrköping

Idag är jag i Norrköping igen.
Här kryper man på finska över bron.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping...

Dagens fynd i mejlboxen


Oj oj oj...den 19/6 är det dags för årets höjdpunkt - Rocklogen! Då ska vi roa oss kungligt.

Greboneserna & Skärgården


Oj oj oj...vilken helg.
Den började minst sagt konstigt i fredags. Bête Noire hade en spelning på Nationernas Hus och gjorde det vi skulle. Det märkliga var att det verkade som att publiken inte riktigt fattade att vi var ett band utan trodde vi var nån form av DJ:s. Dom stod och dansade men kollade inte på oss eller applåderade. Nån önskade till och med låtar av Bill.
Därför var det skönt att fly staden för landet på lördagen. Greboneserna hade först en spelning på en fest i Grebo och sen fortsatte vi ut till kusten.

Lofittahammar och lite till, där blev vi hämtade av Martin och Marina och sen blev det rajraj hela natten lång.

Ärligt talat - finns det någon som helst anledning att vara i stan under sommaren?

Bästa namnet någonsin!


I Die Linke (den tyska motsvarigheten till Vänsterpartiet) i Förbundsdagen finns denna politiker. Hon heter INGE HÖGER!
Stenhårt!

Hennes hemsida: http://www.inge-hoeger.de/politik/aktuell/

På skiva: Ida Redig (Nolltretton, maj)

Ida Redig

”Standing here”

Universal

 

Unga tjejer med gitarr finns det ganska många av inom svensk musik just nu. Många av dem är bra men ännu fler är mediokra. Eftersom det finns så många ”tjejer med gitarr” (en genre som bara slås i antal av ”killar med gitarr”) krävs det något extra för att vara intressant.

Ida Redig är 22 år gammal, kommer från Göteborg och debuterar med denna skiva. Hon är en typisk gitarrtjej, även om hon även väver in piano och stråkar i sin musik. Hon sjunger fint, spelar vackert och skapar musik som smeker öronen. Det låter mjukt, varmt och snällt och det finns egentligen inget ont att säga om henne.

I min bok räcker dock inte det. Musik måste vara mer än bara en bakgrundskuliss. Och särskilt i en så överbefolkad genre som ”tjej med gitarr” måste det till något mer än bara spröda gitarrtoner och en vän stämma för att attrahera och bli intressant för lyssnaren.

Eller för att ta en gammal klyscha: Ida Redig behöver något som får henne att ”sticka ut”.

 

2/5


Arenabolaget rasister?


Nu är det hög tid att rensa ut alla rasister som jobbar på Arenabolaget. Titta på deras logga, budskapet är ju inte särskilt subtilt utan består av en Ku Klux Klan-gubbe mot en blå bakgrund. SKÄMS!

Recension av "De överflödiga"

Textmassa (http://textmassa.blogg.se/) har recenserat "De överflödiga"
------------------------------------------------------------------------------------

Ni är inte överflödiga!


SKIVRECENSION
Bète Noire

De överflödiga (ep, 2010)

Den distinkta synthpopen i form av Bête Noire är tillbaka.

Även denna gång serveras en fyraspårs-ep. Underbart är kort. Formen av epn är väl avvägd. Lagom speltid och svårt att finna några dalar (om ens några). De överflödiga tycks ha ett tema: Att bli lämnad kvar med tomheten.
Alltid förälskad, aldrig nånsin kär som en strof lyder i inledande Ingen man är en ö.

Referensradarn är på när jag lyssnar på plattan. Synd kanske. För visst finns dom; referenserna, och de tycks för en lyssnare som inte känner bandet personligen, som mig själv, som subtila och ytterst roande. Lyssna. Det är oerhört charmerande... och smart.
 
Linköpingsduon förnekar sig inte heller denna gången. Den som söker cred eller trend tappar nog öronen. Det här är synthpop som inte låter skämmas för sig.

Pulserande dansbeat - check.

Catchiga refränger - check.

Snygga synthslingor - check.

I väntan på att Johan Kinde skall återvända är Bête Noire en välkommen retrochock. 

Lehmans fredagsfräckis


Tre killar sitter i en bar när ett fyllo raglar in, pekar på killen i mitten och skriker:
"Din morsa är det bästa ligget i stan!"
Alla tror att världens tumult är på gång, men killen i mitten ignorerar överraskande fyllot, som snubblar iväg till andra änden av baren.
Tio minuter senare kommer han dock tillbaka fylld av energi: "Jag satte just på din morsa, och det var skithäääärligt!"
Killen i mitten tar fortfarande ingen notis om fyllbulten, som än en gång försvinner iväg.
Tio minuter senare återupprepas proceduren: "Din morsa lät mig till och med..."
Denna gång tröttnar killen i mitten och avbryter alkisen: "Dra hem nu farsan, du är packad."
  

Krogkrönika (Nolltretton, maj)



Röj rätt på konserten

 

Vad gör du när du går på en rockkonsert, står du långt bak och lyssnar eller är du delaktig i att skapa stämning? Det finns många saker som publiken kan göra för att höja stämningen på en konsert.

 

Hårdrockstecknet

Eller “Long live rock´n´roll” som det egentligen heter. Sträck ut armen med pekfingret och lillfingret rakt fram. De båda mittenfingrarna låser du mot handflatan med tummen. Går även att göra med båda händerna och fungerar extra bra i kombination med lite schysst headbanging (se nedan).

 

Headbanga

Headbanging är en rörelse som utförs till hårdrocksmusik där man rör huvudet upp och ner och skakar på håret. Det blir mest effektfullt om man har långt hår. Har man väldigt långt hår kan man även snurra huvudet som en propeller. Detta passar bäst till den allra hårdaste och snabbaste hårdrocken.

 

Luftgitarr

Vissa som är riktigt inne i en konsert kan ses stå och spela luftgitarr. Det anses dock rätt töntigt och bör hellre skötas i hemmet.

 

Poga

Pogo är en minimalistisk dans som uppstod inom punk-rörelsen. Pogon är väldigt enkel och består huvudsakligen av att man hoppar upp och ner på stället.

 

Mosh

Inom punk och hardcore är det relativt vanligt med en ”Mosh Pit” framför scenen. Det är ett område där man moshar, det vill säga knuffas eller slänger sig mot de andra personerna.

 

Circle Pit

En variant av mosh är en Circle Pit. Det går ut på att springa runt, runt, i en cirkel tills man blir helt yr.

Wall of death

Vid en Wall of Death ställer publiken upp sig mitt emot varandra som två väggar. Därefter springer man fort rakt mot varandra tills man krockar. Detta förekommer mest på thrash metal-konserter.

 

Stagedive/publiksurfa

Stagediving innebär att en person kastar sig från scenkanten och fångas upp av publiken. Om man fortsätter att ”flyta” runt uppe på publikens händer talar man om publiksurfning. På många konserter och festivaler är detta förbjudet på grund av olycksrisken.

 


Midsommardagen


Jag har i flera år funderat på att prova midsommardagsfesterna på Arkösunds Hotell och i år känns det mer rätt än nånsin. Nån som vill hänga på?

Torsdag i Norrköping


Är i Norrköping idag igen.
Här har man sprit i kylen på sina arbetsplatser.

Bara i Norrköping barn, bara i Norrköping...

På skiva: Deftones (Nolltretton, maj)

Deftones

”Diamond eyes”

Reprise/Warner

 

Sjätte albumet – Ja

Stråkkvartett och fågelkvitter – Nej

Amerikansk alternativmetal från Sacramento – Ja

 

Ljust, glatt och muntert – Nej

Inspelad utan basisten Chi Cheng som skadats i bilolycka – Ja

Veka elgitarrer – Nej

 

Drömsk, atmosfärisk hårdrock – Ja

Nåt för Melodifestivalen – Nej

Vackert och våldsamt – Ja

 

 

3/5


Bête Noire spelar på Nationernas Hus


Fredag 4/6 spelar Bête Noire på Nationernas Hus. Insläpp: 22.00, speltid 23 eller 01. Jag tror och hoppas på den senare tiden.
Bill kommer även att DJ:a och köra lite Multipassmusik.

Sim-hall, sim-hall....som dom skrek i Åtvid


Linköpings kommun planerar att bygga en ny simhall för 500 miljoner. Och då undrar jag för vem?
För igår när jag kom dit vid klockan ett var cafeterian stängd och jag var HELT SJÄLV i hela simhallen.
Sen dök visserligen Mantel-Alex upp och livade upp stämningen och under hela den timme jag var där kanske jag såg totalt tio badgäster.

På skiva: Dan Viktor (Nolltretton, maj)

Dan Viktor

”Det meningsfulla våldet”

Commendante Recording Group

 

Dan Viktor har varit en lovande trubadur i ett decennium nu, och en av de där ”yngre” namnen som många går och hoppas på ska föra vidare den svenska vistraditionen. Då och då får han också till det rätt skapligt, men vi väntar fortfarande på att han ska blomma ut som det känns att han med bara lite ansträngning skulle kunna göra.

Ojämnheten är ett problem, men om man pratar om rollen som visarvtagare är kanske största hindret att han inte kan ses som en renodlad visartist. Textmässigt verkar han i samma skola som många av dagens vissångare med underfundiga, småpolitiska, välformulerade sånger. Musikaliskt har han dock ett brett register med progg, rock, blues, pop, experimentella tongångar och, för all del, en del visor.

På sin åttonde skiva är det varken bättre eller sämre än tidigare och eftersom stillastående är tillbakagång blir betyget lågt trots en ändå rätt okej skiva.

 

2/5


Joan Jett!

Hade allvarliga planer på att åka och se Green Day på Ullevi den 5/6, men får tyvärr skippa det. Det fanns ju annars en hel del som lockade med spelningen: 1. Green Day är ett helt okej band 2. Tåget ner med scen och DJ:s verkade coolt 3. Johnossi är ett bra förband 4. Men framförallt är John Jett ett sjuhelsikes bra förband. Och visst var den unga Joan Jett tuff, men framförallt är det ju den äldre, blonda lebb-Joan som är stenhård och skitsnygg.

Han blev till kafferved


Det lutar mer och mer åt en tripp till Sydafrika i vinter. Idag damp guideboken ner i brevinkastet så nu ska jag kolla lite mer vad som finns att göra i District 9.

På skiva: De Lescano (Nolltretton, maj)

De Lescano

”De Lescano”

EMI

 

Staffan Hellstrand har skrivit låtar till många artister genom åren, företrädesvis tjejer. Nu har han och vapendragaren Fredrik Blank hittat en ny protegé, nämligen Isabel De Lescano. Hon har argentinsk-finska rötter men är uppvuxen i Tensta, och de utländska rötterna är knappast något som hörs. Musiken har en ganska lekfull och experimentell produktion men i grund och botten handlar det om ren pop. Det finns något i låtarna som väcker minnen från Karin Wistrand och Incka, men den som kan sin Hellstrand hör också tydligt hans signum i både låtbyggnad och de svenska texterna bakom De Lescanos sång.

Jag faller inte pladask men De Lescanos debutplatta sticker ut och är ett trevligt avbrott i all likartad radiopop man brukar höra. Låtarna är kanske inte särskilt speciella men det finns en fantasifullhet och musikglädje som jag uppskattar.

 

 

3/5


RSS 2.0