tobi

Serenades

”Criminal heaven”

Stranded/Universal

Markus Krunegård har ständigt nya musikprojekt på gång. Denna gång har han slagit sig samman med Adam Olenius från Shout Out Louds i en grupp de kallar Serenades. Och resultatet blir mycket riktigt serenader som ligger en bit från den indiepop vi vanligtvis förknippar med de två musikerna. Istället för hackande elgitarrer och attitydstinn sång siktar man in sig mot sommarängar och sköna hängmattestunder med smekande ljudmattor av stråkar och akustisk gitarr och bomullslätt sång som svävar fram som små moln in i hörselgången. Själva har de beskrivit musiken som ”högkonjunkturspop, allmängiltigt och härligt” och att de influerats en del av r´n´b men att det i slutändan ändå blev vitt och stelbent.

Här finns en mängd starka melodier, nästan varje låt är faktiskt rätt bra. Ändå har jag svårt att på allvar tända till, och jag tror att det är just sången som ställer till det. Det är lite för mycket eko, för utslätat och för odramatiskt. Sången ligger som ett extra bakgrundsinstrument istället för att ge stuns och karaktär till låtarna. Mer variation och bett i sången hade lyft Serenades ett snäpp.

Serenades må vara ett intressant sidoprojekt från två stora popprinsar, men det känns också som bara just det: ett sidoprojekt. Själv går jag mest och hoppas på att Krunegård ska samla sitt band Laakso igen, det var musik som kändes ända in i själen och ett av landets absolut bästa indieband genom tiderna.

3/5