På skiva: Bo Kaspers Orkester (Nolltretton, november)
Bo Kaspers Orkester
”Du borde tycka om mig”
SONY
Mina föräldrars grannar bestämde sig för några år sedan att åka till Thailand. De hade aldrig varit längre bort än Köpenhamn, men detta Thailand hade de hört så mycket gott om. Det härliga klimatet, den kryddiga maten och den spännande kulturen, nu skulle man vidga sina vyer och uppleva lite äkta exotism.
De kom hem två veckor senare och var oerhört missbelåtna. Allt hade varit fel. Flyget hade varit för långt, vädret hade varit för varmt, maten hade varit för stark, trafiken hade varit för hetsig och folklivet hade varit för stressande och livfullt. De lovande varandra att aldrig mer besöka detta Thailand eller nåt liknande land.
De hade ju hoppats att det skulle vara ungefär som hemma i Sverige, fast kanske ändå lite spännande på nåt sätt, som att byta ut potatisen mot ris någon gång ibland. Men i Thailand fanns det bara ris. Det blev helt enkelt för mycket, för annorlunda, för skrämmande. De ville ha ett litet ofarligt smakprov av världen utanför, men absolut inte ingå i den.
Exakt samma mekanismer är det som ligger bakom Bo Kaspers Orkesters enorma framgångar i Sverige.
2/5
”Du borde tycka om mig”
SONY
Mina föräldrars grannar bestämde sig för några år sedan att åka till Thailand. De hade aldrig varit längre bort än Köpenhamn, men detta Thailand hade de hört så mycket gott om. Det härliga klimatet, den kryddiga maten och den spännande kulturen, nu skulle man vidga sina vyer och uppleva lite äkta exotism.
De kom hem två veckor senare och var oerhört missbelåtna. Allt hade varit fel. Flyget hade varit för långt, vädret hade varit för varmt, maten hade varit för stark, trafiken hade varit för hetsig och folklivet hade varit för stressande och livfullt. De lovande varandra att aldrig mer besöka detta Thailand eller nåt liknande land.
De hade ju hoppats att det skulle vara ungefär som hemma i Sverige, fast kanske ändå lite spännande på nåt sätt, som att byta ut potatisen mot ris någon gång ibland. Men i Thailand fanns det bara ris. Det blev helt enkelt för mycket, för annorlunda, för skrämmande. De ville ha ett litet ofarligt smakprov av världen utanför, men absolut inte ingå i den.
Exakt samma mekanismer är det som ligger bakom Bo Kaspers Orkesters enorma framgångar i Sverige.
2/5