På skiva: Stiftelsen

På skiva / Permalink / 0
Stiftelsen
"Dopet"
Universal

Men allvarligt, vad är detta? Jag vill helst inte sälla mig till den kritikerkår som rutinmässigt och onyanserat sågar Stiftelsen längs fotknölarna, men vad tusan ska jag göra? För när jag hör gruppens andra skiva fattar jag ingenting. Det stora problemet är inte att musiken är bottenlöst dålig utan att den är så oerhört konstig. Vad är det jag hör? Dansbandsrock? Pingstkyrkobossanova? Jag har aldrig tidigare hört musik som känns så obehaglig att lyssna på, så direkt hämtad från Twilight Zone.
Hur sjunger karln? Vad är det för märkliga texter?
Från inledningen med "Till landet Ingenstans" där saxofonsmyckad 70-talsfunk möter hes hårdrocksröst via udda texter om Jesus och Merlin i "Avalon" fram till den instrumentala avslutningslåten "Hövdingen" sitter man och undrar hur det lät i replokalen när Robert Pettersson presenterade låtidéerna för de andra grabbarna. Varför sade ingen stopp? Varför sa ingen "de där textraderna är bland det värsta som skrivits", "din sång funkar inte ihop med musiken" eller "låtarna håller inte måttet". För det är det man tänker när man hör "Dopet".

1/5
Till top