På skiva: Markus Krunegård

På skiva / Permalink / 0
Markus Krunegård
"Rastlöst blod"
Universal

Det är inte helt enkelt att ringa in Norrköpingssonen Markus Krunegård och sätta in honom på en traditionell musikskala. Han går hem både hos de kreddigaste popkonnässörerna och den mer mainstreambetonade Oskar Linnros-publiken. I musiken hör man tydligt en punkattityd och en indiekänsla som skänker puls och mänsklig värme, men det finns även spår av glättigt 80-tal, dansmusik och listpop. Sångstilen och rösten är säregen, och texterna skiljer sig markant mot det mesta annat vi hör på radion (på ett bra sätt). Sammantaget gör det Krunegård till kanske den svenska artist som känns mest "levande" och "på riktigt" just nu, och kanske är det därför det är så svårt att sätta ramar kring honom.
Denna svårgreppbarhet antyds i albumtiteln. Han är rastlös och vill inte låsa sig inom en viss stil (även om Krunegårds spretighet kan sägas vara en stil i sig som vi lyssnare lärt oss känna igen). Texterna kretsar mycket kring dualismen kärlek och död, och i låten "Helli" beskriver han just myntets dubbla sidor på en mängd sätt. "Du kommer vara bäst/ du kommer vara sämst/.../du kommer säga ja/du kommer säga nej".
Musikaliskt verkar en hel del influenser ha hämtats från Glasgowband som Franz Ferdinand, Glasvegas och The Jesus and Mary Chain, och resultatet är enastående bra. Detta är i mitt tycke både Markus Krunegårds och årets hittills bästa skiva.

5/5
Till top