Nytt på skiva
Album
6/10
Tear them down: Their Fault. Our Problem
Plunk Records
I grund och botten är Tear Them Down ett helt okej punkband. Göteborgkvartetten har energi, tuffa gitarrer, skapliga låtar och bra produktion (nästan lite FÖR bra för att vara ett punkband). Den stora anledningen till att jag inte riktigt fastnar för dem tror jag beror på att de känns ganska otydliga. Vilken typ av punkband vill de vara? I ena stunden låter det England på 70-talet, i nästa snuddar de vid modern hardcore, ibland låter det nästan Backyard Babies och i andra ögonblick hör jag drag av ölsvingande keltpunk. Den dag de renodlar sin stil hoppar också betyget upp ett snäpp.
--------------------------------------------------------
Album
3/10
The Notwist: Close to the glass
City slang
Elektronica är tillsammans med konstmusik och frijazz djävulsmusikens axelmakter och måste bekämpas till varje pris. Vi indiefantaster som kräver melodier, bra texter och tydliga låtstrukturer måste göra gemensam sak och krossa ondskan, och vi börjar med elektronican. Men varje strid har sin quisling och 2014 är det The Notwist som står för förräderiet. Stundtals spelar den tyska gruppen, som skivdebuterade redan 1991, strålande indierock som bränner till och skakar om, men de varvar det med hemsk electronica som sprakar, knäpper, gnisslar och bär sig åt. Och de gör det snyggt, de väver in den som en trojansk häst i indiemusiken så elegant att vi nästan inte märker vad som drabbar oss innan det är försent.
6/10
Tear them down: Their Fault. Our Problem
Plunk Records
I grund och botten är Tear Them Down ett helt okej punkband. Göteborgkvartetten har energi, tuffa gitarrer, skapliga låtar och bra produktion (nästan lite FÖR bra för att vara ett punkband). Den stora anledningen till att jag inte riktigt fastnar för dem tror jag beror på att de känns ganska otydliga. Vilken typ av punkband vill de vara? I ena stunden låter det England på 70-talet, i nästa snuddar de vid modern hardcore, ibland låter det nästan Backyard Babies och i andra ögonblick hör jag drag av ölsvingande keltpunk. Den dag de renodlar sin stil hoppar också betyget upp ett snäpp.
--------------------------------------------------------
Album
3/10
The Notwist: Close to the glass
City slang
Elektronica är tillsammans med konstmusik och frijazz djävulsmusikens axelmakter och måste bekämpas till varje pris. Vi indiefantaster som kräver melodier, bra texter och tydliga låtstrukturer måste göra gemensam sak och krossa ondskan, och vi börjar med elektronican. Men varje strid har sin quisling och 2014 är det The Notwist som står för förräderiet. Stundtals spelar den tyska gruppen, som skivdebuterade redan 1991, strålande indierock som bränner till och skakar om, men de varvar det med hemsk electronica som sprakar, knäpper, gnisslar och bär sig åt. Och de gör det snyggt, de väver in den som en trojansk häst i indiemusiken så elegant att vi nästan inte märker vad som drabbar oss innan det är försent.