Nytt på DVD: Amy
Amy
Den brittiska jazz- och soulsångerskan Amy Winehouse hade en ganska kort och intensiv karriär innan hennes hårda leverne gjorde att hon sällade sig till 27-klubben 2011. En tragedi såklart, men alla hade sett det komma - och få försökte göra något åt det. Skurkarna är många: den vidriga pojkvännen, den giriga pappan, den smutsiga musikbranschen och den brittiska skvallerpressen. Och även Amy Winehouse själv, som hela tiden fortsatte att dras mot allt det dåliga, trots att hon fick flera chanser att få ordning på sitt liv.
Denna dokumentär berättas ganska linjärt, och faktiskt lite fantasilöst, från ungdomens korniga hemvideofilmer till det oundvikliga slutet då tv-kamerorna visar hur sångerskans kropp bärs ut på bår i en liksäck. Fylla, knark, dåligt umgänge och dåligt omdöme verkar följa Winehouse från dag ett, och skildras närgånget och ingående. Ändå är det svårt att bli riktigt berörd. Filmen blir aldrig personlig och trots musikaliska stordåd, hyllningar och sporadiska uppryckningar känner man aldrig på allvar att det finns hopp. Det hade behövts, nu blir filmen alltför dyster och nästan lika spekulativ som den mediabevakning den skildrar. Bäst är de musikaliska inslagen, det är den bilden av Amy Winehouse vi vill minnas, inte den tragiska privatpersonen.
2/5
Den brittiska jazz- och soulsångerskan Amy Winehouse hade en ganska kort och intensiv karriär innan hennes hårda leverne gjorde att hon sällade sig till 27-klubben 2011. En tragedi såklart, men alla hade sett det komma - och få försökte göra något åt det. Skurkarna är många: den vidriga pojkvännen, den giriga pappan, den smutsiga musikbranschen och den brittiska skvallerpressen. Och även Amy Winehouse själv, som hela tiden fortsatte att dras mot allt det dåliga, trots att hon fick flera chanser att få ordning på sitt liv.
Denna dokumentär berättas ganska linjärt, och faktiskt lite fantasilöst, från ungdomens korniga hemvideofilmer till det oundvikliga slutet då tv-kamerorna visar hur sångerskans kropp bärs ut på bår i en liksäck. Fylla, knark, dåligt umgänge och dåligt omdöme verkar följa Winehouse från dag ett, och skildras närgånget och ingående. Ändå är det svårt att bli riktigt berörd. Filmen blir aldrig personlig och trots musikaliska stordåd, hyllningar och sporadiska uppryckningar känner man aldrig på allvar att det finns hopp. Det hade behövts, nu blir filmen alltför dyster och nästan lika spekulativ som den mediabevakning den skildrar. Bäst är de musikaliska inslagen, det är den bilden av Amy Winehouse vi vill minnas, inte den tragiska privatpersonen.
2/5