Nytt på DVD

Film / Permalink / 0
Gone girl

Förbered er på en två och en halv timme lång berg-och-dalbana med så mycket loopar, svängar, backar och rollar att man blir yr. Som åskådare kastas man fram och tillbaka, vet inte vad man ska tro och är inte säker på hur det ska sluta förrän eftertexterna rullar. Och faktiskt inte ens då.
Nick (Ben Affleck) och Amy (Rosamund Pike) ska fira femårig bröllopsdag när han kommer hem och upptäcker att hon är försvunnen. Polisen kopplas in och eftersom det finns en hel del märkliga omständigheter riktas snart misstankarna mot Nick, och medierna hakar på. Det visar sig att både han och Amy har saker de döljer och att äktenskapet inte var så perfekt som det verkade. Men har han verkligen mördat henne eller vad är det som har hänt?
Regissör David Fincher bygger upp en thriller i samma stil som Michael Douglas brukade passa så bra i, där parrelationen bygger på lika delar åtrå, misstänksamhet och kyligt kalkylerande. Men "Gone girl" tror sig vara smartare uppbyggd än vad den är. Filmen känns lite för konstruerad för att riktigt egga spänningsnerven. Det finns dessutom en del luckor i manuset, och filmen skulle ha tjänat på ett uns mer rapphet i berättandet.
Egentligen börjar faktiskt den riktigt intressanta historien under slutminuterna. Själva filmen känns som en slags prolog där jag gärna skulle vilja följa det intrikata spel som följer när allt tycks vara över.

3/5
----------------------------------------------------
Turist

Ruben Östlund är en av landets mest intressanta filmare för tillfället och väljer ofta lite annorlunda spår än att bara följa mall 1A. Även i "Turist" hittar han lite nya grepp, trots att filmen i grund och botten har ett ganska enkelt Svensson-upplägg och följer en typisk kärnfamilj på semesterresa i Alperna.
Det som rör om i grytan är när pappan vid en kontrollerad lavin väljer att rädda sig själv istället för att sätta familjen i säkerhet, en händelse som sedan påverkar hela den resterande alpvistelsen. Hur hanterar man som par en sådan händelse? Hur påverkar det barnens tillit?
Det är en jätteintressant frågeställning som jag dock tycker Östlund slarvar bort lite. Han grottar inte ned sig så totalt som han skulle kunnat göra, för att skapa ett relationsdrama som berör på allvar. Istället slänger han in lite tokiga bifigurer som man aldrig riktigt får grepp om, kryddar med konstig musik och är mot slutet onödigt komisk i några scener.
Tonträffen är inte klockren, men fotot och miljöerna är snygga och som helhet är det en bra film som lyfter sig rejält över det mesta vi ser från andra svenska filmskapare. Stundtals är det briljant. Jag tycker bara att Östlund vrider till det hela mer än vad som är nödvändigt.

3/5
Till top