På skiva: Ronan Keating

På skiva / Permalink / 0
Ronan Keating
"Time of my life"

Jag kan fortfarande vakna kallsvettig om nätterna efter att ha drömt mardrömmar om pojkbandsvågen på 90-talet. Det kom fram någon enstaka bra poplåt men i allt väsentligt var det en mörk tid i musikhistorien. Plötsligt var perfektion, smörighet och färglöshet något som hyllades, hur kunde det gå så fel?
Ett av de populära pojkbanden var Boyzone med sångaren Ronan Keating som sedan fick en framgångsrik solokarriär. Han trivs oerhört bra med livet och det är just det han sjunger om här på sin nya platta. Myslåt efter myslåt rads upp och bordsmargarinet fullkomligt rinner ur högtalarna. Vad ska vi med sån här totalt harmlös musik till? Vad gör den för nytta för mänskligheten, vad tillför den till vårt kulturarv? Det låter inte direkt dåligt, tvärtom är varje detalj oklanderlig, det är bara det att det är så fullkomligt ointressant.
I Sverige har vi Bo Kaspers Orkester som intetsägande bakgrundskuliss till parmiddagar. På Irland har de Ronan Keating.

1/5
Till top