På skiva: Pascal

På skiva / Permalink / 0
Pascal
Revy

Gotländska Pascal dök upp för tio år sedan med skitiga punksmockan "Förbi fabriken" och var något av en våt dröm för alla popskribenter som gick och längtade efter ett nytt Reeperbahn eller en svensk version av The Jesus and Mary Chain. Bandet spelade dystopisk mollpop med svärta, skrammel och skrän, och har fortsatt med det. Ibland lyckas de riktigt bra, andra gånger låter det inte lika intressant. Ljudbilden är oftast spot on, men matchas inte av vare sig nivån på texter eller låtkvalitet, där bandet har en hel del kvar att jobba på.
Detta är femte albumet och det har gått fem år sedan vi senast hörde av bandet. Fortfarande låter de som debutanter, och jag har svårt att avgöra om det är en bra eller dålig grej. Överhuvudtaget har jag svårt att bestämma vad jag tycker om denna trio. Är de urusla eller något stort på spåren? Kanske hade det varit lättare att bilda sig en uppfattning om låtarna helt enkelt hade varit bättre?
Man vill ju gärna grotta ner sig i Pascals mörker och desperata depprock, vältra sig i ångest och förbanna omgivningen. Bli en Broder Daniel-panda, skära sig i armarna och må dåligt. Eller det kanske man inte vill egentligen, men om man har en romantisk föreställning om teen angst så är Pascal nog ett ganska bra soundtrack till den drömmen.

3/5
Till top