Filmrecension: Sameblod

Sameblod

Att samerna har behandlats illa genom historien är ingen nyhet, även om mycket har förbättrats de senaste decennierna. Dock är det märkligt att samerna fortfarande har en så undanskymd roll inom den svenska kulturen, och inte minst inom filmen. Därför är det roligt med en film som "Sameblod", inte minst för att den också är väldigt bra.
Handlingen utspelas (mestadels) på 30-talet och kretsar kring unga tjejen Elle-Marja som lever med sin familj som renskötare på fjället. Hon och hennes syster går på en slags internatskola för samebarn dit forskare kommer och studerar dem. Elle-Marja är något av en rebell och vill lämna den traditionella livsstilen för att istället bli "svensk". Hon rymmer till Uppsala, men märker snabbt att det inte bara är att byta kolten mot klänning för att passa in i det svenska samhället.
Långfilmsdebuterande regissören Amanda Kernell gör ett strålande jobb och bjuder på snyggt foto och starka känslor. Men bäst av allt är att "Sameblod" inte bara nöjer sig med att vara ett viktigt debattinlägg, det är framförallt en riktigt bra film. Faktiskt en av de bästa svenska filmer jag sett på senare tid.

4/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0