Filmrecension: Inferno

Film / Permalink / 0
Inferno

"Da Vinci-koden" fick hela världen att intressera sig för konspirationer, symboler, hemliga sällskap och gåtor. "Änglar & Demoner" följde i samma fotspår och nu är den tredje Dan Brown-filmatiseringen här. Denna gång vaknar professor Robert Langdon upp med minneslucka på ett sjukhus och sedan startar en spännande jakt för att förhindra att ett virus dödar halva världens befolkning. Dantes klassiska verk "Den gudomliga komedin" står i centrum och som vanligt måste Langdon och hans följeslagerska lösa gåtor och dechiffrera ledtrådar och besöka historiska platser på vägen.
Styrkan med Dan Browns berättelser är att de innehåller fantasieggande mysticism samtidigt som publiken får bildning i historia, konst och arkitektur, men handlingen i "Inferno" hade svagheter redan som bok och blir inte bättre som film. Filmen känns hetsig och rörig, och även om det finns en genomtänkt story i botten får man som tittare inget grepp om den. Det är en snygg och påkostad storfilm, men känns nästan som en ordinär actionrulle. Av Dan Brown vill man få kunniga föreläsningar så att man får känna sig lite smart, men efter "Inferno" känner jag mig nästan lika snurrig som Langdon i inledningsscenerna.

3/5
Till top