Söndagsintervjun: Norrköpings närradio
Norrköpings närmaste radio
Lite i skuggan av de stora radioaktörerna finns Norrköpings Närradio som ger plats åt röster och perspektiv som inte annars får möjlighet att höras. Bakom närradion står ett tjugotal föreningar som sänder 60 timmar i veckan på frekvensen 89,0 MHz samt på webben.
Det har talats mycket om likriktningen av det svenska radioutbudet men Norrköpings Närradio gör sitt bästa för att bredda innehållet. Sändningarna innehåller såväl klassisk musik som kommunfullmäktigesammanträden, och inte minst har det blivit en viktig kanal för många invandrarföreningar som har radiosändningar på exempelvis spanska, persiska och bosniska.
- Det är det som är det fantastiska med närradioföreningen, att vi kan samarbeta över språkgränserna, säger Ingemar Bagler som sedan åtta år tillbaka är ordförande för Norrköpings närradioförening.
Vi träffas i Radio Pingsts studio i Renströmmen som är en av stadens 13 studios som närradion sänds ifrån. Radio Pingst sänder idag magasinsprogram på tisdagskvällar, ett önskeprogram på finska som ibland har lyssnare från hela världen på söndagmorgnar samt ett pass på söndagkvällar som startar med predikan som sedan följs av ett religiöst program.
- Alltihop startade 1984 och Norrköping var en av de första städerna som drog igång med närradio. Initiativtagare här i Norrköping var min bror Rune Bagler, själv har jag varit engagerad sedan slutet av 1987, säger Ingemar och berättar att Radio Pingst var som störst i början av 90-talet då man sände 25 timmar i veckan från studion.
Att det fortfarande finns ett stort intresse hos folk att lyssna på personliga och småskaliga radiosändningar är de senaste årens poddexplosion ett tecken på, även om tekniken är annorlunda.
Hur ser du på framtiden för närradion?
- Under förutsättning att vi hänger med både tekniskt och programmässigt tror jag framtiden är ganska ljus. Vi vet inte var vi hamnar men vi måste haka på och se upp så vi inte blir förbisprungna. Vi har exempelvis den digitala radion, och blir det allt för stora kostnader där är det oklart om vi har så särskilt många år kvar. Så det gäller att vi hänger med.
- Vi vill gärna ha fler föreningar som sänder närradio, och gärna fler på svenska. Ju fler föreningar vi har, desto fler får vi som lyssnar och det spiller även över på andra föreningars program.
Varför ska man lyssna på närradion?
- Jag tycker det är en nära radio. Det är så koncentrerat kring storstäderna i media idag. Närradion är folk som lever här i kommunen och berättar om sina erfarenheter från Norrköping, och det är vår uppgift att låta dom få höras. Jag tycker närradion behövs, men den skulle naturligtvis kunna göras mycket bättre.
Vad skulle du vilja göra?
- Vi hade ett program som vi kallade "Minns du sången" som var väldigt populärt och uppskattat. Det är ett exempel, men det kräver en hel del arbetsinsats och vi har inte riktigt det folket idag. Radio är ett förhållandevis billigt media som ändå har en stor genomslagskraft, men det behövs eldsjälar. Om ungdomar skulle vilja göra poddprogram här skulle jag bli jätteglad.
Lite i skuggan av de stora radioaktörerna finns Norrköpings Närradio som ger plats åt röster och perspektiv som inte annars får möjlighet att höras. Bakom närradion står ett tjugotal föreningar som sänder 60 timmar i veckan på frekvensen 89,0 MHz samt på webben.
Det har talats mycket om likriktningen av det svenska radioutbudet men Norrköpings Närradio gör sitt bästa för att bredda innehållet. Sändningarna innehåller såväl klassisk musik som kommunfullmäktigesammanträden, och inte minst har det blivit en viktig kanal för många invandrarföreningar som har radiosändningar på exempelvis spanska, persiska och bosniska.
- Det är det som är det fantastiska med närradioföreningen, att vi kan samarbeta över språkgränserna, säger Ingemar Bagler som sedan åtta år tillbaka är ordförande för Norrköpings närradioförening.
Vi träffas i Radio Pingsts studio i Renströmmen som är en av stadens 13 studios som närradion sänds ifrån. Radio Pingst sänder idag magasinsprogram på tisdagskvällar, ett önskeprogram på finska som ibland har lyssnare från hela världen på söndagmorgnar samt ett pass på söndagkvällar som startar med predikan som sedan följs av ett religiöst program.
- Alltihop startade 1984 och Norrköping var en av de första städerna som drog igång med närradio. Initiativtagare här i Norrköping var min bror Rune Bagler, själv har jag varit engagerad sedan slutet av 1987, säger Ingemar och berättar att Radio Pingst var som störst i början av 90-talet då man sände 25 timmar i veckan från studion.
Att det fortfarande finns ett stort intresse hos folk att lyssna på personliga och småskaliga radiosändningar är de senaste årens poddexplosion ett tecken på, även om tekniken är annorlunda.
Hur ser du på framtiden för närradion?
- Under förutsättning att vi hänger med både tekniskt och programmässigt tror jag framtiden är ganska ljus. Vi vet inte var vi hamnar men vi måste haka på och se upp så vi inte blir förbisprungna. Vi har exempelvis den digitala radion, och blir det allt för stora kostnader där är det oklart om vi har så särskilt många år kvar. Så det gäller att vi hänger med.
- Vi vill gärna ha fler föreningar som sänder närradio, och gärna fler på svenska. Ju fler föreningar vi har, desto fler får vi som lyssnar och det spiller även över på andra föreningars program.
Varför ska man lyssna på närradion?
- Jag tycker det är en nära radio. Det är så koncentrerat kring storstäderna i media idag. Närradion är folk som lever här i kommunen och berättar om sina erfarenheter från Norrköping, och det är vår uppgift att låta dom få höras. Jag tycker närradion behövs, men den skulle naturligtvis kunna göras mycket bättre.
Vad skulle du vilja göra?
- Vi hade ett program som vi kallade "Minns du sången" som var väldigt populärt och uppskattat. Det är ett exempel, men det kräver en hel del arbetsinsats och vi har inte riktigt det folket idag. Radio är ett förhållandevis billigt media som ändå har en stor genomslagskraft, men det behövs eldsjälar. Om ungdomar skulle vilja göra poddprogram här skulle jag bli jätteglad.