Filmrecension: Flykten till framtiden

Flykten till framtiden

Både titeln och handlingen för såklart tankarna till "Tillbaka till framtiden", och då kan man välja att se denna film som en lågbudgetvariant av Robert Zemeckis klassiker eller också kan man se den som ett självständigt verk utan en massa jämförelser, och då är Ulf Malmros rulle en underbar liten pärla som både charmar och berör.
Året är 1973 och Elias Palin spelar Svante, en ung kille med hjärtfel som jobbar i skivaffär ihop med Bengan (Henrik Dorsin). En dag kliver han på en tunnelbanevagn som tar honom till 2016 där han träffar tjejen Elsa (Victoria Dyrstad), och sedan börjar en snurrig historia med tunnelbaneresor fram och tillbaka i tiden för att fixa Svantes hjärta och hans framtida relation till Elsa.
Har man överseende med att det magiska tunnelbanetåget aldrig förklaras och att det finns vissa brister i logiken bakom tidsresorna så är "Flykten till framtiden" en varm och rolig film som med ganska enkla medel lyckas åstadkomma överraskande mycket. Historien är föredömligt koncentrerad och filmen har såväl bra musik och snygga miljöer som en stor dos humor och underhållande (tids)kulturkrockar.

4/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0