Musikkrönika
Det hänger på namnet
Förra året gjorde Havsänglar sin avskedsturne. I Stockholm kan man njuta av Festfolkets show "Mamma Mia - The Party". Ja så kunde det sett ut om banden slagit igenom med sina originalnamn.
Det är mycket som ska klaffa om man ska lyckas slå igenom som rockband. Givetvis måste man ha starka låtar men det är även viktigt att ha en tydlig profil och rätt tajming. Och inte minst ett bra bandnamn. Rockhistorien är full med band som fått sitt genombrott efter att de bytt namn.
The Beatles måste vara ett av världshistoriens töntigaste bandnamn, men det funkade iallafall bättre än The Quarrymen som Liverpoolkillarna kallade sig tidigare. Kanske var det just bytet av bandnamn som gjorde att de fick sitt genombrott? Och kanske var det samma sak för The Stone Roses som först hette English Rose? Eller Journey som tidigare kallade sig The golden gate rhythm section. Hade Sex Pistols fått samma genomslag om de hållit fast vid originalnamnet The Strand? Hade Green Day blivit lika stora om de fortsatt att kalla sig Sweet children?
Omöjligt att svara på såklart, men det är rimligt att anta att rätt namn är en viktig del av ett bands identitet och att det behöver korrelera med låtar, musikstil, attityd och övriga ingredienser för att allt verkligen ska falla på plats. Hela paketet måste hänga ihop och där är bandnamnet en viktig del, det kan alla som själva har spelat i band vittna om. Att sitta i timslånga möten och diskutera olika namnförslag är nog något som vartenda rockband i hela världen sysslat med.
Havsänglar och Festfolket som nämndes i inledningen är såklart Kents och Abbas första bandnamn. Andra svenska exempel är exempelvis Gunder Hägg som blev Blå Tåget och The Haters som bytte till Ebba Grön. Inte sällan handlar bandnamnskorrigeringar om att grupperna bara gör mindre justeringar, som när Wilmer Pitt blev Wilmer X, Docent Död blev Docenterna och Rymdimperiet blev Imperiet. När Tommy Nilsson för några år sedan meddelade att han bytt namn till Black var vi många som tänkte "wow, här är en artist som fattat grejen med att byta namn för att få fart på karriären", innan det visade sig att allt bara var en reklamkupp för en choklad.
Men idén var god och borde prövas av andra artister som vill få en nystart i musikkarriären. Niklas Strömstedt skulle kunna byta namn till Nick Power och Anna Book skulle kunna kalla sig A-Boc. Tveksamt om det i deras fall skulle locka några nya fans, men det skulle åtminstone liva upp tillvaron en smula.
Förra året gjorde Havsänglar sin avskedsturne. I Stockholm kan man njuta av Festfolkets show "Mamma Mia - The Party". Ja så kunde det sett ut om banden slagit igenom med sina originalnamn.
Det är mycket som ska klaffa om man ska lyckas slå igenom som rockband. Givetvis måste man ha starka låtar men det är även viktigt att ha en tydlig profil och rätt tajming. Och inte minst ett bra bandnamn. Rockhistorien är full med band som fått sitt genombrott efter att de bytt namn.
The Beatles måste vara ett av världshistoriens töntigaste bandnamn, men det funkade iallafall bättre än The Quarrymen som Liverpoolkillarna kallade sig tidigare. Kanske var det just bytet av bandnamn som gjorde att de fick sitt genombrott? Och kanske var det samma sak för The Stone Roses som först hette English Rose? Eller Journey som tidigare kallade sig The golden gate rhythm section. Hade Sex Pistols fått samma genomslag om de hållit fast vid originalnamnet The Strand? Hade Green Day blivit lika stora om de fortsatt att kalla sig Sweet children?
Omöjligt att svara på såklart, men det är rimligt att anta att rätt namn är en viktig del av ett bands identitet och att det behöver korrelera med låtar, musikstil, attityd och övriga ingredienser för att allt verkligen ska falla på plats. Hela paketet måste hänga ihop och där är bandnamnet en viktig del, det kan alla som själva har spelat i band vittna om. Att sitta i timslånga möten och diskutera olika namnförslag är nog något som vartenda rockband i hela världen sysslat med.
Havsänglar och Festfolket som nämndes i inledningen är såklart Kents och Abbas första bandnamn. Andra svenska exempel är exempelvis Gunder Hägg som blev Blå Tåget och The Haters som bytte till Ebba Grön. Inte sällan handlar bandnamnskorrigeringar om att grupperna bara gör mindre justeringar, som när Wilmer Pitt blev Wilmer X, Docent Död blev Docenterna och Rymdimperiet blev Imperiet. När Tommy Nilsson för några år sedan meddelade att han bytt namn till Black var vi många som tänkte "wow, här är en artist som fattat grejen med att byta namn för att få fart på karriären", innan det visade sig att allt bara var en reklamkupp för en choklad.
Men idén var god och borde prövas av andra artister som vill få en nystart i musikkarriären. Niklas Strömstedt skulle kunna byta namn till Nick Power och Anna Book skulle kunna kalla sig A-Boc. Tveksamt om det i deras fall skulle locka några nya fans, men det skulle åtminstone liva upp tillvaron en smula.