Filmrecension: Ted - för kärlekens skull
Ted - För kärlekens skull
Det finns en väldigt fantastisk grundberättelse i historien om Ted Gärdestads liv, som passar väldigt bra att filmas. Det musikaliska underbarnet som sakta men säkert förlorar fotfästet genom sin mentala ohälsa. De populära låtarna, relationen med brodern, kändislivet. Ändå vill det sig inte riktigt för "Ted". Kanske är det de störande perukernas fel, kanske för att filmen känns lite för lättviktig och lite för mån om att inte förstöra den goda stämningen, kanske för att Adam Pålsson i huvudrollen har svårt att kännas trovärdig.
Ett problem med biografiska filmer är att de ofta försöker klämma in för mycket, och här får vi följa hela Teds liv med tennis, genombrottet som artist, förhållanden, musikkarriären och de sista årens sektliv, Palmemordsmisstankar och schizofreni. En mängd kända personer passerar revy, från ABBA och Stikkan Andersson till Björn Borg, Povel Ramel och Bo Strömstedt (spelad av Niklas Strömstedt!). Ofta, som i till exempel "Borg"-filmen, är det bättre att koncentrera sig kring en specifik händelse eller period, men i detta fall är det faktiskt relevant med det stora perspektivet för att skildra vägen fram till det tragiska slutet. Men det bränner aldrig till på allvar. "Ted" är en mysig och trevlig film, och det är förmodligen där felet ligger.
2/5
Det finns en väldigt fantastisk grundberättelse i historien om Ted Gärdestads liv, som passar väldigt bra att filmas. Det musikaliska underbarnet som sakta men säkert förlorar fotfästet genom sin mentala ohälsa. De populära låtarna, relationen med brodern, kändislivet. Ändå vill det sig inte riktigt för "Ted". Kanske är det de störande perukernas fel, kanske för att filmen känns lite för lättviktig och lite för mån om att inte förstöra den goda stämningen, kanske för att Adam Pålsson i huvudrollen har svårt att kännas trovärdig.
Ett problem med biografiska filmer är att de ofta försöker klämma in för mycket, och här får vi följa hela Teds liv med tennis, genombrottet som artist, förhållanden, musikkarriären och de sista årens sektliv, Palmemordsmisstankar och schizofreni. En mängd kända personer passerar revy, från ABBA och Stikkan Andersson till Björn Borg, Povel Ramel och Bo Strömstedt (spelad av Niklas Strömstedt!). Ofta, som i till exempel "Borg"-filmen, är det bättre att koncentrera sig kring en specifik händelse eller period, men i detta fall är det faktiskt relevant med det stora perspektivet för att skildra vägen fram till det tragiska slutet. Men det bränner aldrig till på allvar. "Ted" är en mysig och trevlig film, och det är förmodligen där felet ligger.
2/5