Söndagsintervjun: Violent Divine

I november gav Violent Divine ut sin femte platta "Louder than love". Den innehåller 80-talsdoftande stadiumriff och svulstiga refränger med mycket körarrangemang, och visar att Norrköpingsbandet fortfarande håller rocklågan levande.

 

Violent Divines förra skiva "Hyperacyivity disorder" kom 2015. Denna gång arbetade bandet lite annorlunda och hade bara utkast till två, tre låtar när de gick in i studion. Sedan följde några veckor där de skrev, arrade och repade nya låtar under tiden de spelade in. Ett tydligt mål var att skivan skulle vara dynamisk och att publiken skulle orka lyssna från början till slut. De ville även få med ett antal spår som radiostationerna kunde plocka upp, vilket ofta brukar anses vara lite "fult" för band att tänka.

- Vi jobbade även med en ljudbild där allt inte var lika pressat som det brukar vara i modern musik, där man nästan får ont i huvudet. Alla reglage behöver inte stå på rött hela tiden, säger sångaren och frontfiguren Mike Divine som varit bandets nav sedan starten.

- Oavsett sättning har Violent Divine alltid varit fyra personer med olika ingångar till musiken. I den senaste sättningen har gitarristen och trummisen tagit med sig det progressiva, typ Dream Theatre och den sortens tekniska lösningar. Jag har med mig en del KISS och Sweet in i bandet. Jag gillar att influenserna ska synas och höras, men med en respekt för de gamla hjältarna. Även vi som spelar rockmusik är ju stora rockfans, och jag tycker det får lysa igenom när man skriver musik.

- Man kan i princip ta med sig vad som helst in i Violent Divine så länge man har respekt för grundkonceptet. Jag tycker målet ska vara att skivan ska vara tillräckligt bra för att man själv skulle kunna tänka sig att köpa skivan.

 

Hur har Violent Divines musik utvecklats sedan ni startade 2005?

- Det var stadiumriff och melodier på den tiden också. Det är den typ av musik vi vill spela. Jag tycker att den första plattan fortfarande håller och jag är jäkligt glad över alla plattor vi har gjort. Jag har ingen ambition att förnya hårdrocken eller så, däremot om man kan få in olika referenser som en hyllning till sina rötter så är det jäkligt kul.

 

I samband med förra skivsläppet spelade Violent Divine en hel del runt om i Sverige och gjorde även en sväng till England. Hur det blir denna gång är mer oklart, då sättningen i bandet för tillfället är lite oklar. Stort fokus ligger just nu på att spelas på amerikansk nätradio. I dagens musikklimat är det svårt att nå ut till den potentiella publiken, något som Mike funderar mycket kring.

- Vad ska man hitta på för att sticka ut med nästa platta? Ska man släppa ett dubbelalbum? Eller en Part 1 och Part 2 med ett halvårs mellanrum? Jag är så nöjd med allt på den här skivan men det gäller att nå ut. Det duger inte att bara släppa en skiva till. Man har ju en del vilda idéer, men vårt management måste tycka att det är genomförbart och går att paketera. Nu har vi släppt två skivor på egen hand, vi kanske ska släppa på ett skivbolag nästa gång? Det kanske finns andra sätt att skriva musiken på? Det enda vi vet är att det kan finnas en anledning att göra på något annat sätt. Vi är jäkligt öppna, det kan bli vad som helst

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0