Filmrecension: Death wish

Film / Permalink / 0
Death Wish

Så har det blivit dags att damma av den gamla Charles Bronson-rullen från 1974 i en nyversion med Bruce Willis i huvudrollen. Å ena sidan brukar aldrig nyinspelningar bli särskilt lyckade, å andra sidan är konceptet med en hämndlysten enmansarmé som går runt på gatorna och rensar upp bland slöddret ett ganska säkert kort, så på förhand känns det som att nya "Death wish" kan bli lite hur som helst.
Vi har Bruce Willis som jobbar som läkare i Chicago, som utan större moraliskt dilemma försöker rädda livet på såväl poliser som gangsters. Tills den dag han själv drabbas av våldet när hans fru och dotter skjuts under ett inbrott i familjens hem. Det hela utmynnar så småningom i att Willis börjar ta lagen i egna händer för att få fatt på mördarna, och lite andra kriminella han stöter på på vägen.
Här har filmen faktiskt något som skulle kunna bli bra. Konflikten hos läkaren som både tar och räddar liv, och den debatt om vapenlagar och att ta lagen i egna händer som filmen försöker föra. Felet är bara att det hela är så yxigt och ofta fånigt gjort. Samtliga roller, särskilt polisen, är dåligt skrivna och utförda. Allt är så ytligt och slappt berättat att man inte bryr sig det minsta. Minst dåligt är Willis pang-pang-scener, men även de skulle behövt mer finess för att göra denna film intressant.

1/5
Till top