Krogkrönika
Tallrikar som dignar av rödbetssallad, julskinka och Janssons frestelse i en salig röra. För många är det himmelriket, för andra rena mardrömmen. Det gäller att ta ställning, för just nu befinner vi oss i julbordens högsäsong.
Idén om december är att det är stillhetens och andaktens tid då vi ska varva ner och känna frid och ro. Inget kunde vara mer fel. För är det någon gång på året vi verkligen stressar är det från första advent och fram till nyår. Det ska handlas julklappar, julpyntas och helst ska man hinna göra sin egen julmat också.
Lägg till det alla dessa julshower och julkonserter som anordnas. När december närmar sig ska plötsligt varenda svensk artist ge sig ut på en julturné. Utbudet är hysteriskt och tycks bara öka för varje år.
Sen har vi alla dessa julfester som företagen ordnar för sin personal. En gång om året får de anställda chansen att svulla som grisar och dricka sig dyngraka på arbetsgivarens bekostnad. Inte sällan slutar det med att någon överförfriskad anställd säger chefen "ett sanningens ord" eller skämmer ut sig på annat sätt och vaknar med dunderångest dagen efter.
Och så har vi då julborden, den kanske värsta styggelsen av dem alla. Jag brukade älska julbord och byggde upp ett berg av köttbullar, ägghalvor och sill på tallriken. Strunt samma att smaker som inte passade ihop blandades, det skulle bara ner i buken. Sen gick jag och hämtade en tallrik till. Och en till. Och sen en rejäl efterrätt på det.
Om man efter att ha pustat ut en stund upptäckte att det fanns en liten bit av magsäcken som inte var riktigt fylld var det bara att ta en vända till. Att smaken var borta efter timmar av varmhållning i vattenbad spelade ingen roll. Att folk pratade om "bakterihärdar" ignorerade jag. Likaså att det en gång så stiliga upplägget förvandlats till en oaptitlig sörja.
Men det var då, för numera har jag svängt i frågan. Det kvittar att det finns libanesiska, karibiska och indiska julbord, konceptet att blanda en massa olika rätter i en hög för att sedan vräka i sig utan att knappt känna de olika smakerna är detsamma. Särskilt illa är om man blandar kalla och varma rätter.
Julen är en kristen högtid men den som äter julbord begår nästan alla av de sju dödssynderna, såsom frosseri, vällust och girighet. Det är dags att denna okultiverade tradition får ett slut och det tänker jag personligen gå i bräschen för.
Så när chefen säger att företaget ska bjuda på julfest med julshow och efterföljande julbord så kommer jag definitivt säga nej.
Eller kanske.
Eller ja. Men då kommer jag att äta under protest. Och hämta mer mat max en enda gång.