Filmrecension: BlacKkKlansmen

BlacKkKlansmen

 

Spike Lees nya film är baserad på en sann historia från 70-talet då en svart polis i Colorado Springs lyckades nästla in sig i Ku Klux Klan. Fast ska man vara ärlig stod hans vita, och judiska (vilket är nästan lika illa för KKK-anhängare), kollega för hälften av insatsen. Ett roligt upplägg och "BlacKkKlansmen" är i grunden också en komedi med många dråpliga situationer, men det vore inte en Spike Lee-film om den inte även innehöll en hel del politik.

Att driva med 70-talets KKK är ett öppet mål, det sköter sig liksom självt. Men Spike Lee visar på kopplingen till dagens USA med Trumps politik och nynazistiska demonstrationer i Charlottesville, och då fastnar skrattet i halsen.

Eftersom det är Spike Lee är det också en väldigt cool film, och det är imponerande hur han får ihop alla delar så skickligt och sömlöst. Det coola, det roliga, det tänkvärda och det spännande går hand i hand på ett naturligt och snyggt sätt.

Så hur kan en svart man bli medlem i KKK? Jo, genom att sköta kontakten genom telefon. Och när det sedan är dags för fysiska möten skickar han fram sin vita kollega. En underhållande men också väldigt obehaglig film, särskilt slutscenerna som är tagna från verkligheten. En av årets bästa och viktigaste filmer.

 

4/5


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0