Krogrecension: Dahlboms

Mat / Permalink / 0

Dahlboms Mat & Bar 

Nygatan 29, Linköping 

Betyg: 3 av 5 

 

Höga ambitioner hos Dahlboms 

Men var tog smakerna vägen? 

När Dahlboms öppnade i Linköping för några år sedan var det ett välkommet tillskott till stadens restaurangliv. En stjärnkock med ambitioner kändes spännande och välbehövligt, men med höga ambitioner kommer höga krav. Uppfyller Dahlboms det? Nja. 

Jonas Dahlbom har lång restaurangerfarenhet och fick sitt publika genombrott 1996 när han utsågs till Året kock. Sedan dess har han drivit en rad välbekanta krogar och även varit aktiv i tävlingssammanhang. För ungefär tre år sedan öppnade Jonas och hustrun Pia krogen Dahlboms Mat & Bar i Afrodites gamla lokaler nära Hospitalstorget i centrala Linköping, vilket kändes som ett lyft för en stad med många restauranger men få av riktigt hög klass. 

Lovorden har också varit många i sociala medier så nyfikenheten på restaurangen har så klart växt. Och det finns onekligen en hel del på pluskontot. Lokalen känns snygg och modern, men samtidigt mysig och fräck. Förutom själva matsalen finns även en matstudio och en bardel. De olika restaurangdelarna är tydligt avskilda men sitter ändå ihop så man kan gå mellan. Dessutom finns även ett så kallat chef´s table, det vill säga ett bokningsbart bord alldeles vid köket så att gästerna kan följa kockarnas arbete på bara någon meters håll. Det är ett häftigt inslag, och mig veterligt det första chef´s table som funnits i Linköping. 

Kollar man på menyn så känns den också annorlunda och intressant, med rätter och ingredienser som skiljer sig från det man vanligtvis ser på stadens matsedlar. Menyn är indelad i de fyra kategorierna Grönt, Fisk, Kött och Sött. Allt serveras som mellanrätter och Dahlboms rekommenderar att man väljer tre till fyra rätter per person. Jag och mitt sällskap väljer en rätt var från de tre första kategorierna, som vi delar på för att få smaka så mycket som möjligt från menyn. 

Vi öppnar med Grillad purjolök med kåldashvinaigrette, miso/potatiskräm, marconamandel och ramslökskapris för 160 kr, och Potstickers med svamp, jordärtskocka och chili, relish av röd paprika, koriander och rättika, jordärtskocksbuljong med limeblad och ingefära för 160 kr. Förväntningarna är höga och tallrikarna ser spännande ut när de kommer in. Vi provsmakar och tittar på varandra: ja, jo, det var väl okej. Men var det inte lite smaklöst? Purjolöken var väldigt intetsägande, enas vi om. Potstickersen (en slags dumpling) smakade mer och förde verkligen tankarna till Asien, men trots inslag av chili, lime, koriander och ingefära var smaken väldigt blek. Var fanns stinget? Det här hade man inte kommit undan med på Sukhumvit Road i Bangkok.

Nåväl, det var bara förrätten, det tar sig väl. Vi går in på fisken: Friterad steambun med smörstekt havskräfta, purjolök, ostronskivling, äpple och kräftskum med XO för 215 kr och Bakad röding med forellrom, citrontimjansmörsås, blomkål, rökt blomkålskräm och havtornsolja för 210 kr. Kräftan räddar steambunen men rödingen är glömd så fort sista tuggan är svald. Vad är detta? Menyn ser ju så spännande ut, uppläggen är snygga och detta ska ju vara stans kanske bästa krog, så varför blir vi halvbesvikna på var och varannan rätt? 

Allra tristast är nog kötträtterna. Vi beställer Benfri fläskkotlett, inlagd ingefära, bellaverde med shiokoji och äppelmust, äppelkräm, smörad ingefärs/kålbuljong för 195 kr och Crispypork på bröd med chilimajonnäs, sesamgurka, koriander och picklad lök för 160 kr. 

Varför smakar det inget? Är det vi som är på fel humör, äter vi på fel sätt eller har vi fått covid och tappat smaksinnet? Eller hade vi helt enkelt för uppskruvade förväntningar? Vi avslutar med en Sticky pudding med inkokt päron, whiskeykolasås och vispad grädde för 115 kr, och tur var väl det för det var aftonens godaste rätt. 

Även servisen har uppenbara brister. Vi är först på plats, ändå tar maten tid att få. Vi har flera olika serveringspersonal och en av servitriserna har en halvdryg attityd och fäller märkliga kommentarer. Att beställa mer dryck blir ett bestyr och mot slutet verkar de vilja bli av med oss så fort som möjligt. Sammantaget kan sägas att vi var på bättre humör när vi kom än när vi gick. Dahlboms är måhända bättre än många andra krogar i stan, men slutkänslan är att stället är rejält överskattat, och en kväll som vi trodde skulle bli en riktig höjdare slutar med att vi faktiskt inte är jättesugna på att komma tillbaka.

Till top