tobi

Herrgårn, Linköping 23/2

Skandal. Det finns inget annat ord för det faktum att Kristian Antilla fortfarande är fullkomligt okänd för större delen av mänskligheten.

Den 26-årige göteborgaren har en tajt svart skinnjacka, ett hårsvall som väcker avund och, framförallt, en hel drös kanonlåtar att ösa ur. Anttila spelar hårdpop på svenska som studsar mellan Håkan Hellström, Kent, di Leva och Thåström. Trumspelet är drivet och sången mjuk. I höstas kom andra skivan ”Innan bomberna”, ett sprakande smatterband av vilda poplåtar.

Antilla öppnar torsdagens spelning med ”Hetsdöpt” och sen är festen igång: ”Precis som dig”, ”Paul Weller”, ”Paris”.

--Okej, är alla med? ropar han till publiken och drar igång det tjutande gitarrintrot till ”Åtminstone musik”.

En kille som fyller år får i present att vara med och dansa på scenen i ”Bland bovar å banditer”. I sista låten ”Ingenting, ingenting…Ingenting!!!” delar han ut maracas och tamburin till publiken och avslutar med ett soniskt fyrverkeri.

Det var första gången jag såg Kristian Anttila på en scen, men absolut inte sista.