tobi

Det är bara en massa repriser på tv nuförtiden, hör man ofta folk knorra. Och visst är det mycket repriser, det är bara att sätta sig och börja räkna (R) i dagens tv-tablå.

Och tack gode gud för det. Repriser är i mitt tycke inget djävulens påfund utan tvärtom en välsignelse. I söndags visades det sista avsnittet av "Six feet under". Serien avslutades med en lång slutvinjett där man får se hur alla huvudpersonerna kommer att dö i framtiden. Det var bland det bästa jag sett på tv och tog flera timmar att skaka av sig.

Efter det starka slutet svor jag över att ej få återse familjen Fisher, men saknaden blev kortvarig. Redan i tisdags(!) började serien att sändas i repris.

Två andra kära återkomster som man kunde se i rutan igår (och alla andra vardagar) är "På spaning i New York" (TV3) och "Uppdrag: Mord" (Kanal 9). Dessa serier kan dock inte räknas som riktiga repriser eftersom de förra gången de visades gjorde det i andra kanaler.

Något som redan repriserats en massa gånger men som jag ändå tycker det snart är dags för en vända till med är "Oz", den fantastiska fängelseserien.

På SVT 24 är nästan hela utbudet repriser. Igår exempelvis "Uppdrag granskning" och "Sportnytt". Det är delvis därför jag gillar kanalen - där får man alltid en andra chans.

FRÅGA: Fanns det verkligen en garderob för David Hyde Pierce, "Fraisers brorsa", att komma ut ur?