Nytt på DVD (Nolltretton, november)
Scener ur ett kändisskap
Linköpingskillen Christian Eklöw och Christopher Panov som gjorde ”Hundtricket” har åter samarbetat med Linus Wahlgren. Denna gång handlar det om en slags fejk-dokumentär där vi får följa Linus, lite oklart varför, när han försöker ta sig ur fars- och musikalfacket för att satsa på seriös teater. Det börjar trevande och fortsätter lättviktigt om än lite småroligt filmen genom. Kändisar spelar sig själva och Linus själv ska föreställa ganska misslyckad. Ibland skrattar man till, som när han ringer till en veckotidning för att sälja skvaller om sin syster. Efter ett tag kommer Jonas Malmsjö in i Linus liv och dörren till Dramaten öppnas på glänt. Då får filmen ny, välbehövlig fart och energi och börjar driva med schablonbilden av Dramaten-skådisar, som också genom sina rollprestationer visar varför det är dom och inte Linus som arbetar just där. Fast Linus är ganska bra i rollen som sig själv som vanlig kille och även om tanken på en dokumentär om just honom av alla svenska skådisar känns ganska märklig sitter man ändå och småmyser.
3/5
---------------------------------------------------------
Public Enemies
Det är lätt att tycka om gangsterfilmer, och särskilt lätt om det handlar om gentlemannabovar i kritstreckskostymer som rånar banker på 1,40 minuter och lämnar tillbaka kundernas småpengar. Den amerikanske 30-talsskurken John Dillinger älskade sin flickvän, uppträdde elegant och var fräck nog att gå rakt in i Dillingerpolisernas kontor medans de var ute och jagade honom (åtminstone enligt denna film), och hur kan man motstå sådant? Att det är alltid sevärde Johnny Depp som spelar Dillinger gör också sitt till. Och ”Public Enemies” har fler förtjänster, framförallt är den rasande snyggt filmad och Dillingers motståndare spelas av spännande Christian Bale.
Men det finns även brister. Filmen känns en halvtimme för lång och blir ibland småseg och stillastående. Det tänder aldrig riktigt till trots det strålande hantverket, man väntar på en tuff vändning eller något som fördjupar handlingen. Skurkar skjuts, poliser skjuts men regissören Michael Mann lyckas inte väcka någon större sympati för någedera.
3/5