tobi

Album

6/10

The Loyal: Heartbeats

The Loyal

När de här fyra Helsingborgskillarna fläskar på med sin feta arenarock låter det en hel del Kent. Det är inte så konstigt. The Loyal ville att deras debutskiva skulle ha samma bas- och trumsound som Kent och bokade därför in sig i Eskilstunabandets studio och anlitade även deras producent. Där lade de grunderna för att sedan fortsätta på egen hand med den övriga instumenteringen.

Hade man sjungit på svenska istället för på engelska skulle de flesta låtar på denna platta även kunnat passera för Kent-låtar. Det är samma typ av moderna fläskrock, storslagen, lätt synthbetonad och som gjord för de stora scenerna.

Det har blivit mycket Kent-snack här, men det får bandet stå ut med. Hade de velat slippa liknelserna kunde de ju spelat in på annat sätt. Å andra sidan är inte Kent sound superunikt, det finns många stora arenarockband som låter likartat. U2, The Killers och Coldplay för att ta tre exempel.

Jag imponeras över hur snyggt och "färdigt" The Loyal låter. Men det känns som att det kan gå lite hur som helst. Får de uppmärksamhet och en stor radiohit kan bandet snart dansa med de stora elefanterna, men det känns som att de lika gärna snabbt kan falla i glömska om det inte sker. För även om de har en maffig ljudbild känns det som att de skulle behöva lite mer "edge" i sina låtar. Jag kan sakna hookarna som gör att man går och nynnar på låtarna efter att de tagit slut. Behåll ljudbilden, men experimentera mer med arrangemangen. Var galnare och mer lekfulla är mitt råd.