tobi

Deportees

"Under the pavement - The Beach"

Dolores/EMI

När jag väl lyssnar på Umeå-bandet Deportees tycker jag att dom är skitbra. Jag gillar sångaren Peder Stenbergs sköna röst som ibland tar ett hopp upp i falsett, jag gillar den slicka produktionen, och jag gillar bandets musik som på nåt sätt korsar soul, pop och country. Det låter så snyggt, så snyggt och smeker öronen så man blir alldeles varm och välmående inombords.

Så jag förstår inte varför jag inte lyssnar på dem oftare. Detta är bandets tredje skiva och jag tycker gruppen har blivit vassare för varje skivsläpp. Det svänger på ett mjukt sätt, det låter moget på ett ungt sätt och musiken känns så där självklar som den gör för många av de där Umeå-banden. Samtidigt brukar sällan deras skivor leta sig tillbaka till skivspelaren när de väl har lämnat den. Kanske för att musiken ibland känns lite anonym, svår att kategorisera och kanske lite för trevlig. Det finns inga tydliga känslohål som Deportees är till för att fylla. Men bra låter det.

4/5