Nytt på DVD (Nolltretton, november)

Maria Wern – Inte ens det förflutna

Svenska massproducerade filmdeckare är ofta halvtaffliga historier och inte heller denna nya Maria Wern-film är någon cineastisk milstolpe, men regissör Erik Leijonborg gör faktiskt ett ganska bra jobb.
Filmen bygger på Anna Janssons bok med samma namn om Gotlandspolisen Maria Wern (Eva Röse). Hon börjar utsättas för hot och attentatsförsök och för att komma undan väljer hon att åka iväg till en ödslig ö där hon ska ha återträff med några gamla skolkompisar (Helena af Sandeberg, Vanna Rosenberg med flera).
Plötsligt hittas en av dem mördad och Maria förstår att hennes förföljare också finns på ön. Mobilerna är försvunna, båten är saboterad och inre stridigheter börjar blossa upp. Nu gäller det att överleva tills hjälp kommer. Mördaren har dock andra planer.
Upplägget är ganska klassiskt och utförandet är traditionellt, det finns inget särskilt unikt med denna film. Men Leijonborg lyckas ändå med små resurser och bra hantverkskunnande skapa viss kvalitet i en typ av film som vanligtvis brukar kännas som löpande-band-produktioner.

2/5
---------------------------------------------------
Lay the Favorite

Rebecca Hall spelar Beth Raymer, en charmig tjej som av någon anledning börjat jobba som strippa. Till slut inser hon att det inte är nåt höjdarjobb utan söker sig till Las Vegas där hon träffar på bookmakern Dink (Bruce Willis) och får jobb hos honom. Det visar sig att hon har öga för det där med spel och dobbel, och allt vore frid och fröjd om det inte vore för Dinks svartsjuka fru (Catherine Zeta-Jones).
Beth hamnar i New York och börjar jobba för Dinks rival Rosie (Vince Vaughn), men saker och ting kör ihop sig och Beth hamnar i trubbel och tvingas be Dink om hjälp.
Stephen Frears har tidigare regisserat filmer som ”The Queen” och ”High Fidelity”, men här vete tusan vad han sysslar med. Trots namn som Bruce Willis, Catherine Zeta-Jones, Vince Vaughn, Joshua Jackson och Corbin Bernsen blir detta bara en lättviktig film som glöms snabbt. Även Rebecca Hall har medverkat i bra filmer som ”The Town” och ”Frost/Nixon”, men här spelar hon en blåst brud. Och hela filmen känns lika blåst och substanslös. En sak imponerar: hur så mycket talang och stjärnstatus kan resultera i en så usel film.

2/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0