På skiva: Elin Ruth (Nolltretton, november)

Elin Ruth
”Queen of queens and the last man standing”
Divers Avenue Music

När Elin Ruth (tidigare känd som Elin Ruth Sigvardsson) lyftes fram av Lasse Winnerbäck och debuterade med ”Saturday Light Naive” 2003 tyckte jag hon var en trevlig, om än ganska ordinär, gitarrtjej. Snart utvecklades hon dock till mer än så. Hon blev fräckare och mer spännande i sitt uttryck, vågade experimentera, vågade vara annorlunda. Hon blev nåt mer än bara en typisk svensk gitarrtjej, hon blev en entertainer som intresserade och engagerade. Och skrev ruskigt bra låtar.
Efter förra, den fjärde och strålande, plattan ”Cookatoo friends” 2009 åkte hon till New York, fann kärleken och har numera flyttat dit. Nya skivan handlar enligt Elin om att stå mittemellan det gamla och det nya. Hon beskriver den som sin mest avskalade och akustiska skiva hittills, med låtar som kan spelas rakt av på gitarr, utan omsvep och krusiduller, tillbaka till rötterna.
Och det låter bluesigt, genuint, stundtals lite countryinfluerat och jag smälter igen.
Jag hade gärna hört några spår med mer fart och fläkt, och mer knäppa infall. Men med så här starka låtar är det synd att klaga.

4/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0