På skiva: Linnea Henriksson (Nolltretton, juni)
Linnea Henriksson
”Till mina älskade och älskare”
SONY
Ännu en Idol-deltagare gör entré på den riktiga popscenen utanför den konstruerade värld som tv-programmet innebär. Hur ska det gå den här gången då? Kommer Linnea, som var med i ”Idol” för två år sedan, dansa mer än en sommar? Ja, jag tror faktiskt det. Det här är ingen snabbt ihoprafsad skiva med covers eller bottenskrap ur låtskrivarproffsen byrålådor, utan musik som är specialskriven för Linnea. Dessutom sjunger hon på svenska, vilket ofta är ett plus. Hon har även ett gäng feta spelningar på gång under sommaren, som borgar för att hålla intresset vid liv.
Linnea har samarbetat med Orup på skivan, och resultat blir som väntat snygg pop med både hitkänsla och klass. Ett problem kan vara att Veronica Maggio-vibbarna ibland är lite väl tydliga. Har Linnea otur avfärdas hon bara som ett sämre plagiat. Det vore både synd och orättvist, för det här är en bra debutplatta med starka låtar, fräsch ljudbild och ett trevligt tilltal.
3/5
”Till mina älskade och älskare”
SONY
Ännu en Idol-deltagare gör entré på den riktiga popscenen utanför den konstruerade värld som tv-programmet innebär. Hur ska det gå den här gången då? Kommer Linnea, som var med i ”Idol” för två år sedan, dansa mer än en sommar? Ja, jag tror faktiskt det. Det här är ingen snabbt ihoprafsad skiva med covers eller bottenskrap ur låtskrivarproffsen byrålådor, utan musik som är specialskriven för Linnea. Dessutom sjunger hon på svenska, vilket ofta är ett plus. Hon har även ett gäng feta spelningar på gång under sommaren, som borgar för att hålla intresset vid liv.
Linnea har samarbetat med Orup på skivan, och resultat blir som väntat snygg pop med både hitkänsla och klass. Ett problem kan vara att Veronica Maggio-vibbarna ibland är lite väl tydliga. Har Linnea otur avfärdas hon bara som ett sämre plagiat. Det vore både synd och orättvist, för det här är en bra debutplatta med starka låtar, fräsch ljudbild och ett trevligt tilltal.
3/5