Hultsfred #23
Idag drar Bill och jag ner till Hultsfred en snabbis. Det verkade på pappret vara en klockren plan: jag hämtar upp Bill på eftermiddagen, vi bränner ner till Hultan, kollar Krunegård, fotbollen och The Cure och drar hem på natten. Sen vaknar man pigg och fräsch på lördagen redo för Rocklogen.
Är jag helt dum i huvudet? Hur tänkte jag?
Snabbis, kolla band, vakna pigg och fräsch? Inget av det har ju det minsta med Hultsfredsfestivalen att göra.
Hultsfred är ju en process, ett tillstånd. Man ska ju vara där i tre, fyra dagar, gå runt i en konstant dimma, sitta med bandaren utanför tältet, göra sjuka saker...och banden, vem bryr sig om dem?
Gör man inte Hultsfred på rätt sätt kan man lika gärna skita i det.
Detta får bli ett undantag, nästa år blir det tre dar i misären igen.