På skiva: Pernilla Andersson (Nolltretton, oktober)

På skiva / Permalink / 0
Pernilla Andersson
”Det är en spricka i allt det är så ljuset kommer in Vol 1”
Metronome/Warner

Jag tyckte att Pernilla Andersson gjorde helt rätt när hon valde att gå över till svenska som sitt främsta sångspråk, men nu skulle hon snart behöva återuppfinna sig själv igen om hon inte ska ta över Winnerbäcks roll som den ständiga 3-betygsartisten.
Det är lätt att tycka om Pernillas varma småputtriga vispop, men hon har fastnat i sin form, det är alltför sällan som musiken blir mer än bara trevlig. Det lyssnaren får höra på denna första volym av en dubbelskiva bjuder inte på mycket nytt från det man hört tidigare. Och återigen väljer hon att göra en cover på Olle Ljungström, denna gång förvandlas ”Nåt för dom som väntar” till en stillsam pianoballad, men hon gör den inte lika bra som ”Jag och min far”.
Det är synd att klaga allt för mycket, för detta är en okej skiva: varm, mysig och på det stora hela snyggt framförd. Men hon kanske ska överväga att låta någon annan ta över producentstolen till nästa platta för att få in lite nya tankar och idéer.

3/5
Till top