Krogkrönika (Nolltretton, december)
Irländska puben ett säkert kort
Nytt land, ny stad, nytt nattliv. Du är på jakt efter en bit mat och några öl. Ett skönt ställe att glida in på och spendera några timmar. Vart går man? Lyckligtvis finns det ett barkoncept som alltid är ett säkert kort, över hela världen – den irländska puben.
Det är en problematik man ofta stöter på när man är ute och reser, oavsett om man är på jobbresa i Sverige, om man bilar genom USA eller backpackar i Australien. När man kommer till en ny stad och ska gå ut på kvällen, vart ska man gå?
Man kan stå och vela fram och tillbaka. Vågar man verkligen prova den där tapasrestaurangen? Har de överhuvudtaget mat i den där loungebaren? Passar man in på den där hippa nattklubben? Just där och då, när man står och tvekar över vart man ska gå känns det skönt att de nästan alltid finns ett alternativ som alltid går att lita på – den irländska puben.
Irländska pubar (eller brittiska pubar kanske man hellre ska säga) finns nästan överallt över hela jordklotet. Och de är alltid bra. Förmodligen är det just därför som varje stad tycks ha dem, för att både krögare och gäster vet att det är säkra kort. Jag har stått på bargator i Filippinerna, Kanada, Danmark, Sydafrika och Panama och funderat på var jag ska gå för att få en anständig öl och en god burgare tills jag sett en grön fyrklöver lyst upp natten likt Betlehems stjärna och lett mig rätt.
För på irländska pubar finns det alltid bra öl. Maten är inte alltid fantastisk men den är alltid klart godkänd. Inredningen är alltid mysig och stämningen är alltid bra. Irländska pubar har sällan dörrvakter. Det kostar inget inträde och det finns inget garderobstvång. Priserna är låga och musiken bra. På en irländsk bar sitter man skönt, atmosfären är avslappnad och det är lätt att träffa folk. Och på en irländsk pub riskerar man inte att bli utslängd om man råkar bli lite för ”glad”, tvärtom är det nästan en del av konceptet.
I England har det varit kris i pubvärlden på senare år, med många små kvarterskrogar som har fått bomma igen, men i resten av världen har man förstått pubens storhet. Och det tackar vi för. Ibland undrar jag varför man överhuvudtaget öppnar andra ställen än irländska pubar…
Nytt land, ny stad, nytt nattliv. Du är på jakt efter en bit mat och några öl. Ett skönt ställe att glida in på och spendera några timmar. Vart går man? Lyckligtvis finns det ett barkoncept som alltid är ett säkert kort, över hela världen – den irländska puben.
Det är en problematik man ofta stöter på när man är ute och reser, oavsett om man är på jobbresa i Sverige, om man bilar genom USA eller backpackar i Australien. När man kommer till en ny stad och ska gå ut på kvällen, vart ska man gå?
Man kan stå och vela fram och tillbaka. Vågar man verkligen prova den där tapasrestaurangen? Har de överhuvudtaget mat i den där loungebaren? Passar man in på den där hippa nattklubben? Just där och då, när man står och tvekar över vart man ska gå känns det skönt att de nästan alltid finns ett alternativ som alltid går att lita på – den irländska puben.
Irländska pubar (eller brittiska pubar kanske man hellre ska säga) finns nästan överallt över hela jordklotet. Och de är alltid bra. Förmodligen är det just därför som varje stad tycks ha dem, för att både krögare och gäster vet att det är säkra kort. Jag har stått på bargator i Filippinerna, Kanada, Danmark, Sydafrika och Panama och funderat på var jag ska gå för att få en anständig öl och en god burgare tills jag sett en grön fyrklöver lyst upp natten likt Betlehems stjärna och lett mig rätt.
För på irländska pubar finns det alltid bra öl. Maten är inte alltid fantastisk men den är alltid klart godkänd. Inredningen är alltid mysig och stämningen är alltid bra. Irländska pubar har sällan dörrvakter. Det kostar inget inträde och det finns inget garderobstvång. Priserna är låga och musiken bra. På en irländsk bar sitter man skönt, atmosfären är avslappnad och det är lätt att träffa folk. Och på en irländsk pub riskerar man inte att bli utslängd om man råkar bli lite för ”glad”, tvärtom är det nästan en del av konceptet.
I England har det varit kris i pubvärlden på senare år, med många små kvarterskrogar som har fått bomma igen, men i resten av världen har man förstått pubens storhet. Och det tackar vi för. Ibland undrar jag varför man överhuvudtaget öppnar andra ställen än irländska pubar…