Krogkrönika, november
Var är den lokala ölen?
Många krogar skryter med att de har ett stort ölsortiment. Men de kan sluta slå sig för bröstet så länge de inte tar sitt lokala ansvar. Varför ska det vara så svårt att hitta lokalt öl bakom våra östgötska bardiskar?
När det gäller lokala mikrobryggerier är förmodligen gränstrakterna runt Kanada och norra USA bäst i världen. Där har man pliktskyldigt med stora internationella märken som Heineken och Budweiser på drinklistan, men den stora andelen öl på pubar och restauranger är lokal.
Jag har besökt mängder av pubar i Toronto, Seattle, Vancouver och Boston, och även om de ibland inte är mer än ett hål i väggen har de alltid minst fem lokala öl att erbjuda, men oftast betydligt fler. Inte sällan uppgår det lokala sortimentet till sisådär 30 sorter, och då menar jag inte regionala öl utan verkligt lokala, uppkallade efter stadsdelar eller förorter. Som om Linköpings pubar hade öl av typen Tannefors pilsner, Skäggetorp Pale Ale och Linghem Lager.
Hur kommer det sig att vi inte ser dessa sorter på våra svenska pubar? Om det kommer en turist hit och vill beställa lokal öl får denne nöja sig med tja...Åbro eller Gotlands Bryggeri.
Nu är i ärlighetens namn inte det lokala ölutbudet i Östergötland särskilt stort, det ska medges. Men det finns. Det bryggs öl i Linköping, Ödeshög, Motala, Ydre och Västervik (som nästan kan räknas också). Men det gäller att vara på alerten, för de små bryggerierna kan försvinna lika snabbt som de poppar upp.
Så varför är det så svårt att hitta Folkes Röda IPA och Nääs Engelsk Bitter Ale på våra lokala restauranger? Man kan skylla på svenska alkoholregler, krav från leverantörer, bristande efterfrågan och en mängd andra saker, men grundproblemet är ett svagt intresse från våra krögare. Det saknas engagemang, dryckeskunskap och lokal stolthet. Många verkar nöja sig med att kränga blaskig ljus lager från de stora märkena. Men hur svårt kan det egentligen vara att ta in de lokala öl som finns och lista dem på en griffeltavla under rubriken "Lokala öl"? Det borde vara en självklarhet på varje etablissemang med alkoholtillstånd i stan.
Ölintresset är större än nånsin i Sverige, hembryggandet slår rekord och nya mikrobryggerier poppar upp hela tiden. Nu är det hög tid att det börjar märkas även i krogarnas ölsortiment.
Många krogar skryter med att de har ett stort ölsortiment. Men de kan sluta slå sig för bröstet så länge de inte tar sitt lokala ansvar. Varför ska det vara så svårt att hitta lokalt öl bakom våra östgötska bardiskar?
När det gäller lokala mikrobryggerier är förmodligen gränstrakterna runt Kanada och norra USA bäst i världen. Där har man pliktskyldigt med stora internationella märken som Heineken och Budweiser på drinklistan, men den stora andelen öl på pubar och restauranger är lokal.
Jag har besökt mängder av pubar i Toronto, Seattle, Vancouver och Boston, och även om de ibland inte är mer än ett hål i väggen har de alltid minst fem lokala öl att erbjuda, men oftast betydligt fler. Inte sällan uppgår det lokala sortimentet till sisådär 30 sorter, och då menar jag inte regionala öl utan verkligt lokala, uppkallade efter stadsdelar eller förorter. Som om Linköpings pubar hade öl av typen Tannefors pilsner, Skäggetorp Pale Ale och Linghem Lager.
Hur kommer det sig att vi inte ser dessa sorter på våra svenska pubar? Om det kommer en turist hit och vill beställa lokal öl får denne nöja sig med tja...Åbro eller Gotlands Bryggeri.
Nu är i ärlighetens namn inte det lokala ölutbudet i Östergötland särskilt stort, det ska medges. Men det finns. Det bryggs öl i Linköping, Ödeshög, Motala, Ydre och Västervik (som nästan kan räknas också). Men det gäller att vara på alerten, för de små bryggerierna kan försvinna lika snabbt som de poppar upp.
Så varför är det så svårt att hitta Folkes Röda IPA och Nääs Engelsk Bitter Ale på våra lokala restauranger? Man kan skylla på svenska alkoholregler, krav från leverantörer, bristande efterfrågan och en mängd andra saker, men grundproblemet är ett svagt intresse från våra krögare. Det saknas engagemang, dryckeskunskap och lokal stolthet. Många verkar nöja sig med att kränga blaskig ljus lager från de stora märkena. Men hur svårt kan det egentligen vara att ta in de lokala öl som finns och lista dem på en griffeltavla under rubriken "Lokala öl"? Det borde vara en självklarhet på varje etablissemang med alkoholtillstånd i stan.
Ölintresset är större än nånsin i Sverige, hembryggandet slår rekord och nya mikrobryggerier poppar upp hela tiden. Nu är det hög tid att det börjar märkas även i krogarnas ölsortiment.