Bråvalla dag 1

Konsert / Permalink / 0
Jo, det blev en sväng till Bråvalla igår. Jag och Dillon laddade upp på hennes balkong och sen gjorde vi som 55 000 andra 35-plussare och drog till festivalen. Bråvalla har ju blivit den småborgerliga medelklassens Sweden Rock.
Det finns såklart många anledningar till att det är svintråkigt på Bråvalla. (Strul med armband, kassor, trafik osv, hör dock inte dit. Det säger mer om vilken typ av gnälliga besökare som söker sig till Bråvalla, samt att festivalen är så tråkig att det inte finns så mycket annat intressant att skriva om).
En anledning är den tråkiga publiken. En annan är den tråkiga miljön. En tredje är de tråkiga bokningarna. Åtminstone delvis, Bråvalla har även en hel del riktigt bra bokningar. Problemet är väl snarast att festivalen inte har någon nisch eller personlighet.
För övrigt känns rockfestival som koncept rätt passé. Stora mastodontkonserter är förresten nästan alltid halvdåliga, de bästa konsertupplevelserna får man ju oftast på mindre scener, helst inomhus. Och absolut inte i dagsljus, där påkostade ljus- och scenshower blir bortkastade.
Sen finns det säkert många besökare som har svinkul, och det är de som bor på campingen. För en bra festival handlar ju aldrig om banden, utan om campingen. Skulle tro att de som ser minst band på festivalen uppskattar den mest.

Själv kom jag en bit in i Anthrax (som körde AC/DC:s "TNT"...?). Därefter kollade jag in lite av Lana Del Rey (som var kul att äntligen få se) och därefter Iron Maiden, och styrkes i min syn att dom och i princip all hårdrock är barnmusik.
På natten kollade jag in M.I.A, som kändes betydligt roligare och fräschare, samt Belle & Sebastian som var sådär.
Bäst, precis som förra året, var VIP-området (som normalt är det tråkigaste stället på en festival). Det var både kändistätt och hade mycket bransch- och mediafolk som jag känner. Det var egentligen bara The Producer som fattades, men det ryktas om att han kommer dyka upp i VIP:en under lördagen.
Till top