På skiva: Hjalle Östman
Hjalle Östman
"Ni vet ingenting"
Wild Kingdom
För de yngre läsarna tänkte jag berätta om tv-programmet "På rymmen". Det sändes i TV4 i slutet av 90-talet och gick ut på att ett rymmarpar skulle hålla sig undan en "spårhund" och samtidigt utföra olika uppdrag. Vid veckofinalen skulle de ringa in till studion från en telefonkiosk och riskerade då att åka fast.
Det populäraste rymmarparet var utan tvekan de rockande dalmasarna Hjalle & Heavy som via programmet fick ett musikaliskt genombrott och fick släppa skivor och åka på folkparksturné. Hysterin ebbade så småningom ut, men deras "riktiga" band Mimikry har fortsatt och gjort sig ett visst namn i punkkretsar. Nu vill Hjalle pröva sina egna vingar och släpper därför ett soloalbum.
Det skiljer sig ganska mycket mot Mimikrys punk och flörtar istället med visgenren, om än på ett småpunkigt sätt. Inspirationen kommer från Stefan Sundström och Lasse Winnerbäck, men nivån är betydligt lägre både vad gäller texter och arrangemang. Låtarna är ganska simpelt konstruerade och det låter lite fritidsgård över det hela. Med tvekan sätter jag "godkänt" på detta, efter åtta skivor med Mimikry borde Hjalle kommit längre än att vara en medioker pojkrumspoet.
2/5
"Ni vet ingenting"
Wild Kingdom
För de yngre läsarna tänkte jag berätta om tv-programmet "På rymmen". Det sändes i TV4 i slutet av 90-talet och gick ut på att ett rymmarpar skulle hålla sig undan en "spårhund" och samtidigt utföra olika uppdrag. Vid veckofinalen skulle de ringa in till studion från en telefonkiosk och riskerade då att åka fast.
Det populäraste rymmarparet var utan tvekan de rockande dalmasarna Hjalle & Heavy som via programmet fick ett musikaliskt genombrott och fick släppa skivor och åka på folkparksturné. Hysterin ebbade så småningom ut, men deras "riktiga" band Mimikry har fortsatt och gjort sig ett visst namn i punkkretsar. Nu vill Hjalle pröva sina egna vingar och släpper därför ett soloalbum.
Det skiljer sig ganska mycket mot Mimikrys punk och flörtar istället med visgenren, om än på ett småpunkigt sätt. Inspirationen kommer från Stefan Sundström och Lasse Winnerbäck, men nivån är betydligt lägre både vad gäller texter och arrangemang. Låtarna är ganska simpelt konstruerade och det låter lite fritidsgård över det hela. Med tvekan sätter jag "godkänt" på detta, efter åtta skivor med Mimikry borde Hjalle kommit längre än att vara en medioker pojkrumspoet.
2/5