På skiva: Paradise Lost

Paradise Lost
"The plague within"

Efter att ha definierat den gotiska metallen och därefter halkat bort från genren med synthar och andra inslag har doomlegendarerna Pardise Lost på senare år återgått till den stil de hade i början av karriären.
Vad nytändningen beror på är svårt att säga, kanske har sångaren Nick Holmes utflykt i svenska Bloodbath spelat roll, men det är heller inte ovanligt att band som hållit på ett tag går tillbaka till rötterna och det är det britterna gör här på sitt fjortonde album.
De fans som saknat bandets stämningsfulla katedralkänsla med dystra gitarrer som maler genom mörkret blir sannolikt nöjda. För trots allt det tunga och melankoliska har Paradise Lost i sina goda stunder alltid något vackert som skiner igenom. Till och med growlen låter rätt tjusig. Själv föredrar jag de stunder när bandet drar ner tempot och bygger på höjden istället.
2015 behövs ingen tjänare som viskar "Memento mori" i örat på kejsaren för att påminna om hans dödlighet. Att lyssna på Paradise Lost fungerar lika bra.

3/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0