Bråvalla 2015
Sommar dag 16: Bråvalla och perfekt festivalväder
Tredje året på Bråvalla och den svagaste artistuppställningen hittills. Men som jag brukar säga: vem bryr sig om artisterna? Den riktiga festivalen äger ju rum på campingen.
Ska dock inte utveckla det mer just nu, för jag har lite bråttom tillbaka till festivalen. En mer utförlig rapport kommer senare.
Tog tåget till Norpan igår och kom lagom till Refused som var okej men inte mer.
Gud, jag är så glad att jag inte sitter i detta rum. Presscentret är alltid det tråkigaste stället på alla festivaler.
Kollade in några låtar med Joel Alme. Gillar honom på skiva, men live vet jag inte vad som hände. Jag stod inte ut med honom utan var tvungen att gå. Inte för att han var dålig, utan för att det blev för mycket...Göteborg.
Wu-Tang Clan...så trötta och ointressanta.
Hittade The Producer inne på VIP:en. Han var i toppform!
Sen blev det en liten sväng till Patas husbil för lite champagne.
Beatrice Eli...som vanligt ojämn, men kanon i sina bästa stunder.
Winnerbäck verkade nykn*llad och gick runt och myste på scenen med ett brett smil.
Seinabo Sey - det bästa som kommit fram i Sverige på tio år. Kan bli bättre på bla scenshow men rösten och låtarna är i absolut världsklass.
Robbie Williams. En storslagen entertainer, men varför måste han fåna sig så mycket? Och varför så mycket tråkiga covers? Kanske för att han inte haft en hit de senaste 10 åren?
Silvana Imam...nej.
Såg lite av Muse innan det var dags att dra sig hemåt. Och nu är det dags att dra sig mot Norpan igen. Tja!
champagne?=bögigt