Resekrönika, maj
Vi är mer lika än olika
Ju mer jag reser i världen desto tydligare står det klart för mig: det är inte det annorlunda som ger den största upplevelsen, utan tjusningen finns i att upptäcka hur lika vi är.
Dragningen till det exotiska har funnits i mitt blod så länge jag kan minnas. Den har yttrat sig på många sätt genom åren, men det senaste decenniet har det framförallt handlat om att resa och upptäcka nya platser, kulturer och fenomen. Jag har vandrat bland vinrankor i Sydafrika, besökt tempel i Laos, spanat in glaciärer på Nya Zeeland och njutit av tango på torgen i Argentina. Man skulle kunna tro att alla dessa möten och upplevelser får mig att förundras över hur olika världen är beskaffad, men det är precis tvärtom, för varje resa blir det istället allt tydligare hur lika alla människor och samhällen på jorden är.
Vid en hastig anblick kan det för den oinvigda säkert finnas mycket som verkar konstigt när man kommer till främmande länder. Djur, växtliv och klimat är annorlunda. I affärerna säljs andra varumärken än de man är van vid. Det talas andra språk, lyssnas på annan musik och äts andra maträtter. Jag älskar det, det känns exotiskt och spännande. Men det jag älskar ännu mer är när man kan se förbi det som finns på ytan och upptäcka alla de där vardagliga sakerna som förenar människor oavsett land.
Det kan räcka med att se en gul skolbuss i Malaysia en morgon för att drabbas av insikten att saker fungerar på samma sätt där som hemma. Eller bo på en enslig ö utanför Panamas kust och inse att ungdomar spenderar dagarna framför sin smartphone även där. Par blir förälskade på samma sätt i Lissabon som i Linköping, de grälar på samma sätt i Taipei som i Tranås och varje gång jag är utomlands och ser något som får mig att skratta och jag byter en blick med en främling som också skrattar värmer det lite extra i bröstet.
Jag blir till och med lite småglad när jag går in på herrtoaletten på någon internationell flygplats och upptäcker att jag uträttar mina behov bredvid en rad av män från andra kulturer. Vi må ha olika kläder och hudfärg men på herrtoaletten är vi exakt likadana.
Så är det något som fascinerat mig under mina resor är det inte olikheterna i världen, utan de slående likheterna.
Dragningen till det exotiska har funnits i mitt blod så länge jag kan minnas. Den har yttrat sig på många sätt genom åren, men det senaste decenniet har det framförallt handlat om att resa och upptäcka nya platser, kulturer och fenomen. Jag har vandrat bland vinrankor i Sydafrika, besökt tempel i Laos, spanat in glaciärer på Nya Zeeland och njutit av tango på torgen i Argentina. Man skulle kunna tro att alla dessa möten och upplevelser får mig att förundras över hur olika världen är beskaffad, men det är precis tvärtom, för varje resa blir det istället allt tydligare hur lika alla människor och samhällen på jorden är.
Vid en hastig anblick kan det för den oinvigda säkert finnas mycket som verkar konstigt när man kommer till främmande länder. Djur, växtliv och klimat är annorlunda. I affärerna säljs andra varumärken än de man är van vid. Det talas andra språk, lyssnas på annan musik och äts andra maträtter. Jag älskar det, det känns exotiskt och spännande. Men det jag älskar ännu mer är när man kan se förbi det som finns på ytan och upptäcka alla de där vardagliga sakerna som förenar människor oavsett land.
Det kan räcka med att se en gul skolbuss i Malaysia en morgon för att drabbas av insikten att saker fungerar på samma sätt där som hemma. Eller bo på en enslig ö utanför Panamas kust och inse att ungdomar spenderar dagarna framför sin smartphone även där. Par blir förälskade på samma sätt i Lissabon som i Linköping, de grälar på samma sätt i Taipei som i Tranås och varje gång jag är utomlands och ser något som får mig att skratta och jag byter en blick med en främling som också skrattar värmer det lite extra i bröstet.
Jag blir till och med lite småglad när jag går in på herrtoaletten på någon internationell flygplats och upptäcker att jag uträttar mina behov bredvid en rad av män från andra kulturer. Vi må ha olika kläder och hudfärg men på herrtoaletten är vi exakt likadana.
Så är det något som fascinerat mig under mina resor är det inte olikheterna i världen, utan de slående likheterna.