På skiva: Kite
Kite
"VI"
Jag måste bara börja med att säga nåt om Niklas Stenemos frisyr, som bäst kan beskrivas som en stripig ultrahockey. Det är inte tuff, den är inte rolig, den är inte charmig. Den är bara ful. Skitful. Kanske den fulaste frisyr jag någonsin sett. Så, nu var det ur vägen, nu går vi på musiken.
Stenemo verkar ju vara smått genialisk när det kommer till den biten. Hans band The Mo var i mitt tycke det vassaste av de där Växjöbanden som kom fram i början av 00-talet (även om Stenemo faktiskt var delaktig i allihopa). 2008 bildade han Kite ihop med Christian Berg, som också är ett välkänt namn i musiksverige, och musiken drogs ytterligare mot synth och elektro.
Fortfarande tycker jag att första låten på första EP:n som bandet släppte är det bästa de har gjort, men nivån har konstant varit hög och är det även här på duons sjätte EP.
Svagheten här, precis som tidigare, är att Kite inte tar ut svängarna mer. Det är samma ljudbild, samma typ av låtar, samma sångröst...ja, lite samma av allt. Var för sig är låtarna bra, men som helhet blir det aningen odynamiskt och nästan lite tråkigt. Och sen vore det även kul att få dansa lite, som vi gjorde till "Ways to dance" när det begav sig.
3/5
"VI"
Jag måste bara börja med att säga nåt om Niklas Stenemos frisyr, som bäst kan beskrivas som en stripig ultrahockey. Det är inte tuff, den är inte rolig, den är inte charmig. Den är bara ful. Skitful. Kanske den fulaste frisyr jag någonsin sett. Så, nu var det ur vägen, nu går vi på musiken.
Stenemo verkar ju vara smått genialisk när det kommer till den biten. Hans band The Mo var i mitt tycke det vassaste av de där Växjöbanden som kom fram i början av 00-talet (även om Stenemo faktiskt var delaktig i allihopa). 2008 bildade han Kite ihop med Christian Berg, som också är ett välkänt namn i musiksverige, och musiken drogs ytterligare mot synth och elektro.
Fortfarande tycker jag att första låten på första EP:n som bandet släppte är det bästa de har gjort, men nivån har konstant varit hög och är det även här på duons sjätte EP.
Svagheten här, precis som tidigare, är att Kite inte tar ut svängarna mer. Det är samma ljudbild, samma typ av låtar, samma sångröst...ja, lite samma av allt. Var för sig är låtarna bra, men som helhet blir det aningen odynamiskt och nästan lite tråkigt. Och sen vore det även kul att få dansa lite, som vi gjorde till "Ways to dance" när det begav sig.
3/5