tobi

Igår började jakten på Karl-Oskar. Jag lämnade Chicago, hämtade hyrbilen och gav mig ut i svenskbygderna. Men i stort sett blev det en riktig skitdag från början till slut. Som jag nämnt tidigare brukar varje resa ha en dag med strul, när man kör vilse och det mesta skiter sig. Och på denna resa kom den dagen igår.

Datorn som jag äntligen fått fason på började krångla igen, det dök upp lite Palatset-strul och så var det lite grejer med hyrbilen också. Sen tog det en evighet att hitta ut ur Chicago, främst pga att det pågick vägarbeten överallt, och då menar jag ÖVERALLT.

Första anhalt var Rockford, USA:s näst största svensknäste, där 40 000 av de 150 000 invånarna är svenskättlingar och det vimlar av gatunamn och företag som har svenskklingande namn, som Stenstrom och Magnuson Industries. 

Men vilket rövhål till stad. Helt sliten och nedgången, och vägarna är nog det värsta jag sett. Man får ju skämmas som svensk. Finns inget att se eller göra, jag hittade inte ens något centrum. Ville bara därifrån. Läste att det tydligen var USA:s tredje värsta stad att leva i, och det förstår jag. Katastrof!

Så jag drog till Milwaukee istället. Men om Chicago svar svår att hitta ut ur, var Milwaukee svår att hitta in i. Irrade runt som en idiot, innan jag slutligen hittade ett hotell. Sen fick jag mig även en burgare och några lokala bira i denna ölens huvudstad. Imorrn ska jag ta mig en närmare titt...