På skiva: Chris Brown

Chris Brown
"Royalty"

Royalty är namnet på Chris Browns dotter och har alltså inget med hans ställning på den amerikanska r´n´b-scenen att göra, även om han säkert själv ser sig som en soulmonark med guld i rösten. Kronan hänger dock lite snett sedan han dömts för misshandel av sin förra flickvän Rihanna, och inte heller musikaliskt når han upp till några majestätiska höjder.
Hur orkar han hålla på med sån här seg och intetsägande smör-r´n´b? Och finns det verkligen folk som orkar engagera sig i musik som är så här profillös och tråkig? Rent musikaliskt och produktionsmässigt skulle jag kunna sätta en tvåa i betyg (godkänt) på "Royalty", för det låter inte dåligt. Det är lite poptakter, lite smörsång, lite autotune, lite radiovänliga beats...ja, ni vet redan hur det låter utan att jag behöver förklara det. Samtidigt är musik mer än bara det tekniska hantverket, och där känner jag att Chris Brown är helt överflödig. Vad bidrar han egentligen med till musikvärlden? Ingenting, om ni frågar mig. Det här är totalt onödig musik och ingen skulle ha saknat skivan om den inte givits ut. Det är helt klart dags för Chris Brown att abdikera.

1/5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0