Nytt på DVD: Så ock på jorden
Så ock på jorden
I Kay Pollaks "Såsom i himmelen" från 2004 fick vi se Michael Nyqvists världsdirigent återvända till sin norrländska hemby Ljusåker, bli kär i snabbköpskassörskan Lena, ta över kyrkokören och dö. Det blev en megasupersuccé, och inte undra på: man vill ju se filmer som skildrar den svenska landsbygden med vardagsmiljöer och ett färgstarkt persongalleri.
Här i uppföljaren får vi följa sångerskan Lena (Frida Hallgren) som börjar med att föda dirigentens barn och sedan även blir morsa till kyrkokören. Det uppskattas förstås inte av rivalen Bruno (Thomas Hanzon) som helst själv vill ha hand om musiken till nyinvigningen av kyrkan, som ska tv-sändas och allt.
Men varför måste alltid personer i svenska filmer bli till karikatyrer, vara konstant irriterade och hela tiden bete sig som idioter? Även här får vi onaturlig dialog och människor som beter sig irrationellt, vilket gör att man inte tror på berättelsen.
Det finns en ganska härlig film i botten, men den tillåts aldrig riktigt komma fram. Inslag som en försupen präst, en kyrkokör med lampskärmar på huvudet, en nitisk militärmusiker, bred dialekt och övertydlig sensmoral gör att "Så ock på jorden" inte blir något mer än klassisk buskis med gravt överspel och brist på logik.
2/5
I Kay Pollaks "Såsom i himmelen" från 2004 fick vi se Michael Nyqvists världsdirigent återvända till sin norrländska hemby Ljusåker, bli kär i snabbköpskassörskan Lena, ta över kyrkokören och dö. Det blev en megasupersuccé, och inte undra på: man vill ju se filmer som skildrar den svenska landsbygden med vardagsmiljöer och ett färgstarkt persongalleri.
Här i uppföljaren får vi följa sångerskan Lena (Frida Hallgren) som börjar med att föda dirigentens barn och sedan även blir morsa till kyrkokören. Det uppskattas förstås inte av rivalen Bruno (Thomas Hanzon) som helst själv vill ha hand om musiken till nyinvigningen av kyrkan, som ska tv-sändas och allt.
Men varför måste alltid personer i svenska filmer bli till karikatyrer, vara konstant irriterade och hela tiden bete sig som idioter? Även här får vi onaturlig dialog och människor som beter sig irrationellt, vilket gör att man inte tror på berättelsen.
Det finns en ganska härlig film i botten, men den tillåts aldrig riktigt komma fram. Inslag som en försupen präst, en kyrkokör med lampskärmar på huvudet, en nitisk militärmusiker, bred dialekt och övertydlig sensmoral gör att "Så ock på jorden" inte blir något mer än klassisk buskis med gravt överspel och brist på logik.
2/5