På skiva: Caroline af Ugglas
Caroline af Ugglas
"Nåväl"
När Caroline af Ugglas är som bäst är hon riktigt bra, faktiskt en av de bästa kvinnliga artisterna vi har i landet. Men så har hon den där irriterande ovanan att ständigt sjunga manierat och låta rösten darra till och spricka lite för ofta. Eller snarare väldigt mycket för ofta. Hela tiden om man ska vara ärlig. Det som en gång i tiden var ett charmigt tilltag har för varje skiva förvandlats till en uttjatad gimmick som tappat all naturlighet. Skulle hon hushålla bättre med röstsprickandet skulle det få en helt annan effekt och tillföra något, istället för som nu när det bara reducerats till en fånig ploj.
Genom karriären har hon även haft problem med låtmaterialet som ofta varit ganska ojämnt. Det har hon dock lyckats hantera bra genom att dölja bristerna med mycket personlighet och känsla, och så har varje platta även haft några rejäla toppar som lyft helheten. Nya skivan är kanske hennes jämnaste, men den känns också bluesigare, skitigare och tyngre än tidigare. Den är mer gitarrbaserad och låter riktigt bra. Af Ugglas är en vass bluessångerska med helt rätt röst för genren, därför känns det lite synd att hon inte vågar lita på sin förmåga utan envisas med att göra sig till.
3/5
"Nåväl"
När Caroline af Ugglas är som bäst är hon riktigt bra, faktiskt en av de bästa kvinnliga artisterna vi har i landet. Men så har hon den där irriterande ovanan att ständigt sjunga manierat och låta rösten darra till och spricka lite för ofta. Eller snarare väldigt mycket för ofta. Hela tiden om man ska vara ärlig. Det som en gång i tiden var ett charmigt tilltag har för varje skiva förvandlats till en uttjatad gimmick som tappat all naturlighet. Skulle hon hushålla bättre med röstsprickandet skulle det få en helt annan effekt och tillföra något, istället för som nu när det bara reducerats till en fånig ploj.
Genom karriären har hon även haft problem med låtmaterialet som ofta varit ganska ojämnt. Det har hon dock lyckats hantera bra genom att dölja bristerna med mycket personlighet och känsla, och så har varje platta även haft några rejäla toppar som lyft helheten. Nya skivan är kanske hennes jämnaste, men den känns också bluesigare, skitigare och tyngre än tidigare. Den är mer gitarrbaserad och låter riktigt bra. Af Ugglas är en vass bluessångerska med helt rätt röst för genren, därför känns det lite synd att hon inte vågar lita på sin förmåga utan envisas med att göra sig till.
3/5