På skiva: Airbourne

På skiva / Permalink / 0
Airbourne
Breakin´ outta hell

De har funnits i femton år men något verkar ha hänt under det senaste året, för plötsligt hör jag en massa av mina hårdrockande vänner snacka om dessa Airbourne som tydligen ska vara det "nya AC/DC". Nu finns det ju bara ett AC/DC och även om många försökt att kopiera deras stil finns det inga som har lyckats. Airbourne kommer från Australien, vet hur man riffar på gitarrerna och lirar bluesanstruken rock som man bäst diggar till med en bira i näven, men de saknar den där finessen som gör AC/DC unika. Det innebär inte att de är dåliga, tvärtom är det riktigt skaplig partyrock de spottar ur sig här på sitt fjärde album. Det är hög fart, hög energi och hög promillehalt. Schysst gitarrljud och mycket rock´n´roll-känsla. Men det är också svårt att skilja de olika låtarna från varandra och när skivan är slut är det ganska lite som har fastnat. Det låter lite pastisch, som att Airbourne plockat lite här och lite där, satt ihop bitarna och försökt att skapa den generiska AC/DC-låten. Som om ett tributeband fått för sig att skriva egna låtar i samma stil som originalet, och det gör att Airbourne blir ett ganska ointressant band.

2/5
Till top