Söndagsintervjun: The Great Discord
The Great Discord siktar på världsherravälde
Förra året debuterade Linköpingsbandet The Great Discord med albumet "Duende" som innehöll progressiv dödspop av högsta klass. Den följdes upp av EP:n "Echoes" och nu arbetar bandet på det uppföljande albumet - som de hoppas ska ta dem ut på de internationella arenorna.
De stora ambitionerna kanske inte är så konstiga som det först kan tyckas, för The Great Discord har både lirat med Dead Soul i London, spelat på SXSW i Austin och fick nyligen klart med ett amerikanskt bokningsbolag. Men framförallt hör man direkt när man lyssnar på bandets musik att de har en kvalitet i sin musik som många andra saknar. Själva kallar de, lite på skämt, sin musikstil för "progressiv dödspop", vilket får anses vara en ganska passande beskrivning för det handlar om tung metal med experimentella inslag och ett tydligt melodisinne i botten.
- Vi tänkte: hur kan vi beskriva vår stil på ett sätt som både provocerar lite men som vi ändå kan stå för, säger Aksel Holmgren som spelar trummor i bandet.
Det var Aksel och sångerskan Fia Kempe som började dra upp riktlinjerna för The Great Discord 2013. Under 2014 började de spela in och kände direkt att de var något bra på spåren. De fick snabbt napp hos skivbolaget Metal Blade och insåg att de behövde medmusiker för sitt projekt. De samlade folk från såväl Norrköping som Söderköping, som kom in med många olika musikaliska infallsvinklar, och det klickade direkt.
- Det var en "match made in heaven" när vi samlades hela gänget i studion. Det blev en jättehärlig blandning av tankar och kreativitet när vi kom ihop, säger Fia.
- Gradvis har vi blivit ett mycket mer involverande band, men fortfarande är det jag och Fia som sitter vid rodret lite grann, säger Aksel och berättar att de övriga medlemmarna är André Axell på gitarr, Gustav Almberg på gitarr och Rasmus Carlson på bas.
Just nu skrivs det låtar som de räknar med att spela in under nästa år och släppa till hösten. Den första skivan hanterade stora frågor och mänskliga problem, och nu till andra skivan vill de utvecklas ytterligare. Det blir andra teman i texterna och det kommer även avspeglas musikaliskt.
- "Duende" var den blå skivan, allt som vi gjorde tänkte vi i blått: det obehagliga och demonerna inom oss. Nu kommer den röda skivan som ska spegla helt andra element av oharmonin, säger Fia.
- Det handlar inte bara om den konceptuella utvecklingen utan även att utvecklas som band, och ta det som vi tycker vi lyckades bäst med på den första skivan och renodla det. Rött för oss är ilska, passion och kärlek, väldigt intensiva känslor, så det kommer bli en rakare skiva tror jag. Det blir en kreativ utmaning att böja det här konceptet till nåt nytt, säger Aksel.
En viktig del av The Great Discord är Fias scenpersona, en märklig varelse i gränslandet mellan hon/han, ond/god, ful/vacker.
- Hon lever sitt egna liv, man vet inte riktigt vad det väsendet ska göra härnäst. För mig som sångerska har text alltid varit en viktig bit i musikskapandet och vi ville förstärka det uttrycket, dels för att vår musik är ganska pompös, experimentell och grandios. Det ska finnas en tanke bakom och nåt som gör att publiken blir extra intresserad av att titta. På första skivan handlade texterna mycket om människans inre demoner och vad vi bär inom oss, och det fick uttryck genom den här personan. Tanken är att det är ett väsen som man inte kan sätta fingret på utan som bara är inne och skaver och rör om, säger Fia.
The Great Discord känns som ett band med internationell potential. Är det planen?
- Oh ja, jag är helt övertygad om att vi kommer att ta över världen. Det kan låta jättekaxigt och självsäkert men jag tror verkligen det. Jag tror att vi har hittat nåt jättespeciellt. Om man tar sig tiden att kolla på oss får man ett riktigt roligt spektakel för alla sinnen, och det hoppas vi få komma ut och visa världen, säger Fia.
Förra året debuterade Linköpingsbandet The Great Discord med albumet "Duende" som innehöll progressiv dödspop av högsta klass. Den följdes upp av EP:n "Echoes" och nu arbetar bandet på det uppföljande albumet - som de hoppas ska ta dem ut på de internationella arenorna.
De stora ambitionerna kanske inte är så konstiga som det först kan tyckas, för The Great Discord har både lirat med Dead Soul i London, spelat på SXSW i Austin och fick nyligen klart med ett amerikanskt bokningsbolag. Men framförallt hör man direkt när man lyssnar på bandets musik att de har en kvalitet i sin musik som många andra saknar. Själva kallar de, lite på skämt, sin musikstil för "progressiv dödspop", vilket får anses vara en ganska passande beskrivning för det handlar om tung metal med experimentella inslag och ett tydligt melodisinne i botten.
- Vi tänkte: hur kan vi beskriva vår stil på ett sätt som både provocerar lite men som vi ändå kan stå för, säger Aksel Holmgren som spelar trummor i bandet.
Det var Aksel och sångerskan Fia Kempe som började dra upp riktlinjerna för The Great Discord 2013. Under 2014 började de spela in och kände direkt att de var något bra på spåren. De fick snabbt napp hos skivbolaget Metal Blade och insåg att de behövde medmusiker för sitt projekt. De samlade folk från såväl Norrköping som Söderköping, som kom in med många olika musikaliska infallsvinklar, och det klickade direkt.
- Det var en "match made in heaven" när vi samlades hela gänget i studion. Det blev en jättehärlig blandning av tankar och kreativitet när vi kom ihop, säger Fia.
- Gradvis har vi blivit ett mycket mer involverande band, men fortfarande är det jag och Fia som sitter vid rodret lite grann, säger Aksel och berättar att de övriga medlemmarna är André Axell på gitarr, Gustav Almberg på gitarr och Rasmus Carlson på bas.
Just nu skrivs det låtar som de räknar med att spela in under nästa år och släppa till hösten. Den första skivan hanterade stora frågor och mänskliga problem, och nu till andra skivan vill de utvecklas ytterligare. Det blir andra teman i texterna och det kommer även avspeglas musikaliskt.
- "Duende" var den blå skivan, allt som vi gjorde tänkte vi i blått: det obehagliga och demonerna inom oss. Nu kommer den röda skivan som ska spegla helt andra element av oharmonin, säger Fia.
- Det handlar inte bara om den konceptuella utvecklingen utan även att utvecklas som band, och ta det som vi tycker vi lyckades bäst med på den första skivan och renodla det. Rött för oss är ilska, passion och kärlek, väldigt intensiva känslor, så det kommer bli en rakare skiva tror jag. Det blir en kreativ utmaning att böja det här konceptet till nåt nytt, säger Aksel.
En viktig del av The Great Discord är Fias scenpersona, en märklig varelse i gränslandet mellan hon/han, ond/god, ful/vacker.
- Hon lever sitt egna liv, man vet inte riktigt vad det väsendet ska göra härnäst. För mig som sångerska har text alltid varit en viktig bit i musikskapandet och vi ville förstärka det uttrycket, dels för att vår musik är ganska pompös, experimentell och grandios. Det ska finnas en tanke bakom och nåt som gör att publiken blir extra intresserad av att titta. På första skivan handlade texterna mycket om människans inre demoner och vad vi bär inom oss, och det fick uttryck genom den här personan. Tanken är att det är ett väsen som man inte kan sätta fingret på utan som bara är inne och skaver och rör om, säger Fia.
The Great Discord känns som ett band med internationell potential. Är det planen?
- Oh ja, jag är helt övertygad om att vi kommer att ta över världen. Det kan låta jättekaxigt och självsäkert men jag tror verkligen det. Jag tror att vi har hittat nåt jättespeciellt. Om man tar sig tiden att kolla på oss får man ett riktigt roligt spektakel för alla sinnen, och det hoppas vi få komma ut och visa världen, säger Fia.