På skiva: Britney Spears
Britney
"Glory"
Vad ska vi egentligen med Britney Spears till 2016? Vem vill höra henne och vem är hon som artist? Fram till det berömda psykbrytet i mitten av 00-talet fanns det en tanke och riktning i hennes musik och artistskap, men under det senaste decenniet känns hennes karriär alltmer ofokuserad för varje år som går. Musikaliskt är det svårt att hitta en linje i hur hon vill låta, det känns som att hon fladdrar som ett rö för vinden och hakar på de trender och producenter som är hippa för tillfället, utan tanke på om det passar hennes personlighet och stil. Efter "Toxic" 2003 har det inte gått att spåra någon som helst röd tråd i det hon gör även om hon då och då fått till enskilda lyckträffar som exempelvis "Womanizer" och "Piece of me".
På nya skivan "Glory" är det samma visa igen. Allt för många kockar och allt för sönderproducerad musik gör att detta blir en fullkomligt opersonlig platta som lika gärna hade kunnat sjungits in av ett dussintals andra artister utan att man hade märkt någon skillnad.
Jodå, det finns och annat halvskapligt spår där i den jämntjocka popsmeten, men var är Britney i det hela? Vem är Britney? Och frågan kvarstår: vad ska vi med henne till 2016?
1/5
"Glory"
Vad ska vi egentligen med Britney Spears till 2016? Vem vill höra henne och vem är hon som artist? Fram till det berömda psykbrytet i mitten av 00-talet fanns det en tanke och riktning i hennes musik och artistskap, men under det senaste decenniet känns hennes karriär alltmer ofokuserad för varje år som går. Musikaliskt är det svårt att hitta en linje i hur hon vill låta, det känns som att hon fladdrar som ett rö för vinden och hakar på de trender och producenter som är hippa för tillfället, utan tanke på om det passar hennes personlighet och stil. Efter "Toxic" 2003 har det inte gått att spåra någon som helst röd tråd i det hon gör även om hon då och då fått till enskilda lyckträffar som exempelvis "Womanizer" och "Piece of me".
På nya skivan "Glory" är det samma visa igen. Allt för många kockar och allt för sönderproducerad musik gör att detta blir en fullkomligt opersonlig platta som lika gärna hade kunnat sjungits in av ett dussintals andra artister utan att man hade märkt någon skillnad.
Jodå, det finns och annat halvskapligt spår där i den jämntjocka popsmeten, men var är Britney i det hela? Vem är Britney? Och frågan kvarstår: vad ska vi med henne till 2016?
1/5